Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lnblandningen av mjukningsmedel medför
emellertid också nackdelar. bl. a. att ma-
terialet tenderar att bli sprött i den mån
mjukningsmedlet avdunstar. Det har också
ett i regel ogynnsamt inflytande på de
elektriska egenskaperna.
Dessa modifierade hartser eller plaster
utnyttjas för framställning av konstfibrer
(t. ex. rayon och nylon), folier (cello-
fan samt acetat- och polystyrenfolier),
konstgummi (ne0pren, buna), sprut- och
gjutmassor (celluloid, cellon, trolitul, mi-
polam, plexiglas).
lnte heller de härdbara hartserna använ-
das gärna enbart. De äro långt sprödare
än termoplasterna, och sprödheten kan en-
dast i undantagsfall mildras av mjuk-
ningsmedel. Man armerar dem därför med
fibrösa material, som, då det gäller press-
massor, knådas ihop med hartset medan
detta ännu är smältbart.
såväl termoplastiska som härdbara
hartser utnyttjas som lackharstsen Av deri-
vaten användas företrädesvis cellulosa-
acetat och -nitrat, av polymerisaten poly-
vinylformal och polyamider och av kon-
densaten alkyder (glyptaler) samt modi-
fierade former av fenol- och melaminharts.
Formgivning. Formningsmetoden är i hög
grad beroende på vad det är man vill
åstadkomma. Tråd och garn framställas
genom sprutning av en lösning av konst-
hartset genom fina munstycken i ett fäl-
lande bad eller genom att konstmassan
medelst en kolv tryckes ut genom upp-
värmda munstycken.
Folier och tunnare plattor av termo-
plastiska material fällas ur lösningar eller
valsas, medan skiktade produkter, laminat,
framställas genom hoppressning i värme
av hartsimpregnerat papper, väv eller trä-
faner, varvid härdning samtidigt sker, om
härdbart harts användes. Rör och bult göras
av hartsimpregnerat papper eller väv genom
lindning på vals under pressning i värme.
Föremål av annan form tillverkas hu-
ILMET
lsolerande material
vudsakligen genom sprutgjutning eller
formpressning och i vissa fall genom
smältgjutning För termoplastiska massor
användes praktiskt taget endast sprutgjut-
ning, varvid den genom förvärmning upp-
mjukade massan medelst en kolv tryckes
in i en kall stålform. Härdbara massor
pressas och härdas i varm form, sedan
massan införts som pulver eller tabletter.
(sprutgjutning förekommer dock även för
dessa.) större variationer i godstjockleken
böra undvikas med hänsyn dels till press-
tiden, dels till risken för sprickbildning
hos det färdiga godset.
Provrnetoder. Eftersom bedömningen av
konsthartsmaterialens egenskaper, kanske
mera än för andra isolermaterial. är be-
roende av de provmetoder, som komma
till användning, är det nödvändigt att be-
röra åtminstone principen för dem.
Presskrympningen, som måste beaktas
vid konstruktion av pressverktyg. anges i
tab. 3:7 a som den procentuella skillnaden
mellan ett längdmått hos den till rums-
temperatur svalnade pressdetaljen och
motsvarande mått i pressformen vid samma
temperatur.
Flagsegheten bestämmes bl. a. i Tysk-
land enligt Charpy på en parallellepipe-
disk provstav med 10X15 mm tvärsnitt,
som med eller utan skåra slås av mitt
emellan två stöd, medan man i de anglo-
saxiska länderna i regel använder lzods
metod med en ensidigt infäst skårad prov-
stav med 12,7)(12,7 mm tvärsnitt.
Tyvärr äro båda metoderna behäftade
med allvarliga fel. Hållfasthetssiffran in-
kluderar bl. a. energiinnehållet i de kring-
flygande provstavsdelarna, vidare har
provstaven väsentligt större godstjocklek
än vad som är normalt för pressgods, och
till detta kommer, att mätvärdet vare sig
slagarbetet beräknas på provstavens tvär-
sektion eller på dess motståndsmoment,
blir beroende av stavens dimensioner och
sålunda ej uttryck för någon specifik ma-
terialegenskap. Ätergjvna värden måste
därför användas med försiktighet och
1009
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
