Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTiioMATERiALLARA
medge strängt taget endast en jämförelse
mellan olika material-
Genom att i stället bega a slagöknings-
metoden (med stegvis t·l brott ökande
slagenergi) i fallhammare eller pendel-
hejare och under hänsynstagande till hela
den belastade provstavsvolymen beräkna
slagböjgrånsen och slagfasthetstalet får
man ett verkligt mått på den material-
egenskap man vill komma åt. slagböjgrän-
sen är brottgränsen vid dynamisk böjpå-
känning, och slagfasthetstalet definieras
som den med en viss formfaktor (18 för
rektangulär och 24 för cirkulär tvärsnitts-
area) multiplicerade kvoten mellan slag-
arbete och belastad provstavsvolym. De
mätvärden man på så sätt erhåller ha visat
sig vara oberoende av provstavens dimen-
sioner, om man vid korta provstavar beak-
tar inverkan av skjuvspänningar och kon-
taktpunktsdeformation.
Värmehärdigheten brukar anges som
den högsta temperatur materialet uthärdar.
Men denna temperatur är ’givetvis i högsta
grad beroende av tiden för upphettningen.
Vid ett kortvarigt prov blir smältning, för-
gasning, antändning e. d. avgörande. Vid
långvarig upphettning kan det däremot
vara fråga om materialets förändring eller
förstöring genom avdunstning av mjuk-
ningsmedlet, termisk eller oxiderande ned-
brytning eller en långsamt skeende om-
vandling av annat slag, s. k. åldring
Förmågan att kortvarigt uthärda hög
temperatur bedömes bl. a. med hjälp av
glöddornsprovet; se exempelvis sEMKO
F, l943, § 7. Emellertid ger detta prov ej
entydiga värden, och särskilt godstjock-
leken inverkar på resultatet.
Av större betydelse är kännedomen om
den temperatur, som materialet uthärdar
under längre tid utan att dess funktions-
duglighet äventyras. I tyska normerna,
VDE 0320lel 42, anges dels den tempera-
tur, vid vilken efter 200 timmar böjhåll-
fasthet eller slagseghet nedgått med högst
lON och krympningen ej är större än
0,6 W, dels den temperatur materialet ut-
härdar vid långvarig upphettning. Den
senare är i regel det lägre värdet i värme-
beständighetskolumnen i tab. 3:7 b.
1010
För mätning av de formförändringar
materialet undergår vid belastning i värme
ha många metoder föreslagits. För termo-
plastiska material mätes enligt ÄSTM
D 621—43 formförändringen hos en prov-
kub, som tryckbelastas ett dygn vid 50cd C.
Enligt den i England normerade metoden
för Plastic yield hos fenolhartsmaterial,
Bs 77l——l938, inspännes en provstav en-
sidigt i horisontalläge och belastas i andra
änden, varefter nedböjningen mätes efter
6 timmar vid 100, 140 eller 1800 c, be-
roende på typen pressmaterial.
Vid andra metoder arbetar man med en
under provet kontinuerligt stegrad tem-
peratur och anger som mått på värmehåll-
fastheten den temperatur, vid vilken en
viss formförändring inträtt. Vid det i
Tyskland normerade provet enligt Martens,
VDE 0302XV11.40, fastspännes provstaven
(120X15X10 mm) vertikalt i nedre änden
och utsättes för en spec. böjpåkänning av 50
kglcm2 (500 n-cm2) gen. viktbelastning av en
i övre änden anbringad hävstång. Tempe-
raturen höjes 500 C per timme, och den
temperatur avläses, vid vilken hävarmen
till följd av stavens böjning sjunkit 6
mm på ett avstånd av 240 mm från
provstaven. Vid ett liknande prov enligt
ÄSTM D648—4l T upplägges provstaven
(127X12,7)(12,7 mm) horisontellt på två
stöd, 102 mm från varandra, och belastas
mitt emellan dessa med 2.5 kg. Tempera-
turen höjes med 0.5«’ C per minut, och den
temperatur avläses, då nedböjningen upp-
går till 0,254 mm« mitt på provstaven. Vid
en tredje metod enligt Vieat, VDE
0302JVII.40, tryckes en nål av fastställda
dimensioner under konstant last in i ma-
terialet. under det temperaturen höjes på
samma sätt som vid martensprovet. Den
temperatur, för vilken ett visst intrycks-
djup nåtts, anges som mått på värme-
hållfastheten.
Det må uttryckligen framhållas att er-
hållna resp. angivna temperaturvärden
ingalunda äro att fatta så, att man under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>