Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla förhållanden kan använda ett mate-
rial upp till exempelvis martenstempera-
turen. De utgöra endast ett relativt mått
på benägenheten till formförändring i
värme.
Fuktupptagningen bestämmes i allmänhet
genom förvaring av ett provstycke av nor-
merad form i vatten under viss tid och
uppmätning av viktökningen. I USA an-
ger man fuktupptagningen i OÆ efter 24
timmar (jfr ÄSTM D570—42), i Tysk-
land vanligen i mg per dm2 (eller glm2)
provstavyta efter 7 dygn.
Volymresistiviteten mätes enligt VDE
0320XX1L42 med likström, och ytresistivi-
teten anges enligt samma föreskrift som
resistansen mellan två 10 cm långa, paral-
lella kontakteggar, placerade på 1 cm av-
stånd från varandra på provföremålets
yta.
Frågan om provmetod möjliggörande
en siffermässig värdering av ett materials
krypströmshållfasthet ägnas f. n. stor upp-
märksamhet. Malmlöw har föreslagit föl-
jande metod, som utgör en modifiering av
det s. k. nekalprovet beskrivet bl. a. av
Pfestorf-Richter: På den vågräta, plana
ytan av isolermaterialet placeras två mej-
selformade, 5 mm breda elektroder av
volfram på 5 mm avstånd från varandra.
Till elektroderna anslutes en spännings-
källa, 50 st, med reglerbar spänning (upp
till 1000 V) över ett strömbegränsnings-
motstånd på 60 Q, och spänningen inreg-
leras på t. ex. 500 V. Mellan elektroderna
nedsläppes en droppe om 20 mg av en
lösning innehållande 5 oXoo »Nekal BX».
i destillerat vatten. sedan droppen av-
dunstat på grund av värmeutvecklingen,
nedsläppes ytterligare en droppe och för-
farandet upprepas till dess överledning
inträder. Antalet droppar vid några olika
spänningar bestämmes, så att den spän-
ning kan anges vid vilken materialet tål
mer än 50 droppar. Denna grånsspänning
är ett mått på materialets relativa kryp-
strömshållfasthet.
HB
lsolerande material
Förutsättningen för att ett krypöverslag
skall inträffa är, att strömtätheten på ytan»
och därmed temperaturen, blir så hög, att
materialet på ett eller annat sätt bildar en
ledande överbsryggning mellan spännings-
förande detaljer.
Förlopspet är ungefär följande. Kommer
vatten in mellan elektroderna uppstår en
överledningsström. vars storlek) är beroende
av spänningen och resulterande lednings-
förmågan hos vattnet med befintliga föro-
reningar. Vattnet blir varmt, avduns-
tar ganska snabbt och delar sig, så. att ett
fuktigt område runt vardera elektroden
återstår. Just när delningen sker. uppstår
en gnista, vars energi i huvudsak bestäm-
mes av spänning och läckström. Är ener-
gin tillräckligt stor, blir temperaturen vid
ytan under gnistan så hög, att materialet
sönderdelas. Bildas ledande produkter,
fortsätter förstöringen vid nästa läck-
strömstillfälle i gnistans längdriktning och
överbryggar till sist hela elektrodavstån-
det: ett krypöverslag inträffar. Detta kan i
verkligheten ta ett eller kanske flera år och
fenomenet är mycket svårt att efterlikna.
Om provmetoder i övrigt hänvisas till
t. ex. Nitsche-Pfestorf.
Egenslcaper och användning. l sverige är
typisering av konsthartser och plastmaterial
ej fullt genomförd, förarbeten för norme-
ring av provmetoder och egenskaper pågå.
l många andra länder har man kommit
långt härvidlag, och särskilt fullständiga fö-
reskrifter finnas i Tyskland, England och
USA. l USA ha också utförliga tabell-
verk utarbetats över plastmaterialens egen-
skaper, och i tab. Z:7 och Z: 8 återgivna
data grunda sig i huvudsak på dessa. Hän-
syn har emellertid också tagits till tyska
och engelska publikationer.
Egenskaperna påverkas av många fak-
torer. Det är inte endast det ingående
hartsets sammansättning, molekylstorlek
och molekylform man har att taga hänsyn
till, utan även mängden och beskaffen-
heten av mjukningsmedeL fyllmedel och
andra tillsatser samt betingelserna vid
framställningen och formgivningen. Upp-
gifter om data för visst material kunna
därför variera i hög grad. vilket bl· a.
1011
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
