Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hållfasthetsprov
Fig. 2/8. Spännings=förlängningsdiagram
för material med plastisk formändring före
brott.
tisk formändring före brott. Att kraf*
ten sjunker sedan förlängningen nått ett
visst värde beror på areans minskning
(kontraktion). Fig. 2/9 visar exempel på
spännings*formändringsdiagram, där dels
spänningen hänförts till den ursprungliga
arean och formändringen angivits såsom
specifik förlängning av provstaven (<5) —
den heldragna kurvan — och dels spän*
ningen hänförts till den verkliga arean
och formändringen angivits som effektiv
töjning vid brottstället — den streckade
kurvan.1
Den yta, som begränsas av spännings*
töjningskurvan och motsvarande del av
töjningsaxeln, kan användas som jäm*
förelsemått på formändringsarbetet vid
dragprov (jfr s. 28—29).
Begreppsbestämningar: (SMS 2002 och
2005)
Spänning (påkänning), <r, är vid dragprov
belastningen dividerad med provstavens
ursprungliga tväryta. Angives i kgf/mm2.
Proportionalitetsgräns, op, är den högsta
spänning, intill vilken provstavens beläst*
Fig. 2/9. Spännings=töjningsdiagram för
stål med 0,05 % C. Den streckade kurvan
anger den »effektiva spänningen».
ning och längdändring äro praktiskt taget
proportionella.
Proportionalitetsgränsen bestämmes ge*
nom att provstaven utsättes för stegvis
ökad belastning och längdändringen upp*
mätes för lika belastningsökningar. Den
är i allmänhet icke en exakt gräns, och
genom provning kan som regel endast
dess ungefärliga läge bestämmas.
Då proportionalitetsgränsen är otydlig,
antages den ligga omedelbart under den
spänning, vid vilken en ytterligare beläst*
ningsökning medför en längdändring per
belastningsenhet, som med 10 % över*
stiger längdändringen per belastningsen*
het vid belastning upp till den ifrågava*
rande spänningen. Belastningsökningarna
böra motsvara ca 2 kgf/mm2 spännings*
ökning.
Elasticitetsmodulen, E är vid belastningar
upp till proportionalitetsgränsen spän*
ningen, dividerad med motsvarande längd*
ändring per längdenhet.
Elasticitetsgräns (resttöjningsgräns), oß, är
den högsta spänning, intill vilken prov*
staven efter avlastning icke undergått
nämnvärd permanent längdändring.
Elestacitetsgränsen bestämmes genom
att provstaven utsättes för omväxlande
belastning och avlastning. Belastningen
ökas stegvis, och efter varje avlastning
uppmätes den permanenta förlängningen.
1 Ludwik, P. Gleit* und Reissfestigkeit. Forsch.*Arb. Ing*Wes. Nr 295, 1927, s. 56/61.
MATERIALLÄRA
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
