Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - attalentare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
attalentáre vn., behaga, täckas, tilltala,
attaménte adv., passande, lämpligt ;
skickligt, förslaget,
attanagliáre va., gripa med [glödande] tänger,
attapinérsi vr., beklaga sig; förtäras af
grämelse ; lefva ett eländigt lif.
attarantáto a., biten af taranteln; (fig.)
rasande; orolig,
attardársi vr.. försenas ; blifva sent, lida mot
natten.
attáre va., inpassa, tillämpa, lämpa, ~si,
lämpa, foga sig.
attastáre va., slå, hugga, träffa; känna på;
smaka [på], pröfva, försöka,
attecchiménto sm., rotfästning; tillväxt,
attecohlre vn., slå rötter ; taga sig ; skjuta
upp, slå ut ; gå i frukt ; (fig.) lyckas, ha tur.
— va., samla, hopa.
attediáre va., uttråka, -trötta, göra [ut]ledsen.
^Si, led[a]s, ha tråkigt,
atteggiaménto sm., [kropps]ställning ;
hållning; gest, åtbörd,
atteggiáre va., gifva en vacker
kroppsställning åt. — vn., gestikulera. [-uppträda-] {+uppträ-
da+} som : a vittima, gifva sig ut att vara
offer för.
attegnénza sf., skyldskap.
attempáre va., göra gammal, ~si, åldras,
bli gammal,
attempatéllo, attempatétto, a., tämligen
gammal, ålderstigen; smågammal. — sm.,
liten gubbe.
attempáto a., gammal, ålderstigen,
attemperáre va., mildra, moderera, dämpa,
temperera; förtunna,
attendaménto sm., ⚓ lägring, kampering;
läger.
attendáre va., ⚓ förlägga i läger. — vn.
o. /»-si, slå läger, vara lägrad,
attèndere vn., ägna sig ; vinnlägga sig ;
lyssna till ; uppmärksamma. — va., vänta ;
förvänta sig, hoppas; hålla [sitt löfte],
attendibile a., trovärdig, anmärkningsvärd,
attendibilitá sf., trovärdighet,
attenebráre va., förmörka,
attenènte a., tillhörande, -ig; hörande till.
— sm., släkting, anhörig,
attenènza se appartenenza.
attenére va., hålla [sitt löfte], stå fast vid
[sitt ord]. stödja sig ; bygga [på] ;
rätta, lämpa sig efter; hylla, använda ; vara
släkt ; ~> al consiglio di uno, följa ngns råd.
attentaménte adv., uppmärksamt;
omsorgsfullt.
attentáre va., försöka. — vn., begå attentat,
förgripa sig ; alla vita di uno, stå efter
ngns lif. — vn. o. <~si, äfventyra sig, våga.
attentáto sm., attentat; dåd.
attènto a., uppmärksam; omsorgsfull;
attenti / & gif akt; se upp. •— sm., se
attenzione.
ättenllánte a., förtunnande; förmildrande;
le attenuanti, sf., pl., (jur-) förmildrande
omständigheter.
ättenuåre »a., förtunna; försvaga, förmildra.
attenuato a., förminskad,
attenuazióne sf., förtunning, -svagande,
för-mildring.
attenzióne sf., uppmärksamhet, tillsyn, vård,
aktgifvande; artighet; & »gif akt».
attepidlre vn., bli ljum.
attergáre va., ställa bakom ; skrifva på
baksidan.
attcrrággio sm., £ angöring af land.
atterraménto sm., kullkastande, omstörtning
&c.; bråte, oreda; nedrifning, förstöring,
atterráre va., slå till marken, omkull ; kull-,
omstörta; förstöra, nedrifva; fälla, döda;
skrämma, /^sl, fyllas 1. betäckas med jord ;
(fig.) förskräckas, bli rädd.
ätterratóre sm., en som kullkastar &c.
aberrazióne sf., se atterramento.
atterriménto sm., fruktan, förskräckelse,
atterrire va., slå med skräck, skrämma. —
vn. o. ^Si, förfäras; bli rädd.
attésa sf., väntan, afvaktan; förväntan;
uppskof.
attéso pp. (af attendere), väntad &c.; i
betraktande af, med hänsyn till; ~ che,
alldenstund; eftersom; på grund af;
beträffande, med afseende på.
attesochè konj,, i anseende till att, eftersom,
attestáre va., in-, betyga; bevittna,
ådagalägga, bevisa; taga till vittne; bekräfta;
försäkra ; # förena, hopfoga. — vn., $ sluta
intill, stöta ihop.
attestáto sm., in-, betyg, attest, bevis;
tecken, märke; ~ degli studi fatti,
afgångsbetyg [från läroverk]; di nascita,
dopattest.
attestatura sf., & förening, sammanfogning,
attestazióne sf., se attestato.
attézza sf., skicklighet, anlag,
atticaménte adv., attiskt,
atticciatéllo a., fetlagd, hullig, knubbig,
atticciato a., groflemmad, undersätsig; stark.
kraftfull.
atticismo sm., attisk fin smak; attisk dialekt,
atti Cista sm., attisk författáre, kännare,
áttico a., attisk; (fig.) fin, elegant; sali attici,
attiskt salt (fin kvickhet). — sm., (ark.)
liten våning ofvanför karnisen på ett hus.
attiepidire va., göra ljum, ljumma. — vn.
o. i^si, bli ljum, svalna,
attignere va., ösa, upphämta, hämta vatten;
upp-, utdraga; (fig.) ernå, hinna till,
komma till ; notizia da buona fonte, få en
underrättelse ur en god källa,
attigniménto sm., ösning ; [vatten]hämtning
&c.
attignitóio sm., vattenkanna; ämbar, så.
attiguitá sf., beröring, angränsning.
attiguo a., tillstötande, angränsande;
närbelägen.
atti il áre va., utstoffera, utpynta, -spöka;
kläda med omsorg. utspöka sig.
attillataménte adv., [på ett] tillgjordt [sätt];
vestito f, putsad som en docka,
attillatézza sf., öfverdrifven prydlighet i
klädsel.
atti 11 áto a. (pp.), välsittande (om kläder) ; fin
o. putsad, klädd med omsorg (om person),
atti I lat óra se attillatezza.
attillatózzo sm., jungfrupilt, junker, sprätt.
áttimo STft., ögonblick, handvändning-; j’« un
t»>, i ett ögonblick,
attinènza Sf, sammanhang, samband,
gemenskap,
attingere se abbadia.
attlraglio sm., attiralj, tillbehor, redskap, don.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
