Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - carciofala ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oarciofala
carmelitano
carciofàia s/.. artskocksland.
carciéfo sm., kronärtskocka;
hufvud, nöt, åsna.
carciofoléto s»., se carciofaia.
cårda sf, (bot.) kardtistel.
cardàio sm., kardmakare.
cardaidlo sm., kardare, ullkammare.
cardamo, cardamémo, cardaméne sm,
(bot.) kardemumma.
cardåre va., karda, kamma ; (fig.) for-, baktala.
cardassiére, cardatòre sm., kardare, ull-
kammare,
cardatöåra s/.. ullkardning.
oardeggiåre se cardare.
cardéilo, cardellino s»., (zool.) steglitsa.
cardénia s/., (bot.) kardenia.
cardertigio se carde/lo.
cardéto sm., tistelfalt.
cardiaco «., (anat.) hörande till hjärtat;
(lak.) hjxrtstyrkande.
cardialgfa sy., (lak.) hjirtklamning; magkramp.
cardinalàto sm., kardinalsvardighet.
cardinale sm., kardinal; (zool.) namn pà flera
fåglar, i syn. domherren. — a., hufvudsak-
lig, förnämst, hufvud-, grund-; i puwnti car-
dinali, de fyra viderstrecken; i venti car-
dinali, de fyra hufvudvindarna.
cardinalésco, cardinalizio a.. kardinal-, kar-
dinals-.
cardine swm., dorrhake; vandtapp; (i pl.)
poler.
cardite sf., (lik.) infflammation i hjärtat.
cardo, cardéne sm., (bot.) kardon[ärt-
skocka]; tistel; kardtistel; & karda, hack-
la; tistelkarda; dare il & ci panni, &
rugga kladen.
cardoncino sm., kardon[irtskocka].
cardosanto s»., (bot.) kardbenedikt.
cardiccio se cardoncino.
careggiare va., smickra, smeka; värdera,
uppskatta, hògakta. si, klema med sig.
caréllo sm., sittdyna ; valk.
caréna sf, I köl.
qarensugla snt È kolhalning{splats], bro-
banl
garestia fa {hungerslntd, brist [pà lifsme-
{fig.) F_dum-
del]; dyr tid.
carest[ijéso «., nédlidande.
carézza sf, smekning, Umhetsbetygelse;
dyrhet, dyrt pris.
carezzaménto s., smekningar; smicker.
carezzàre va., smeka, smickra, omhulda.
carezzatòre sm., smickrare. — a., smick-
rande ; smekande, -sam.
carezzévole a., smekande, -sam, smickran-
de, inställsam.
carezzevolménte adv., ömt; inställsamt.
cariåre wva., anfräta, röta, åstadkomma röta
pà. esi, angripas af röta, ròtas; blifva so-
tig (om säd).
cariåtide s/. (ark.) kariatid (pelare i form
af manniskofigur).
carica s/, börda, last, tyngd; befattning,
tjänst, syssla, ämbete; aliggande, vård,
uppdrag ; [krutjiaddning till kanon 1. ge-
vär; patron; & rytteri-, bajonettanfall, an-
grepp, anlopp, salfva; passe di =, storm-
steg; tornare alla =, (äfv. fig.) börja om
igen [samma manöver), förnya ett anfall,
en bön.
caricaménto s»., laddande, -ning ; lastning ;
[skepps]iast, laddning, frakt.
caricàre wva., [be]lasta; befrakta; ladda,
fylla; betunga, belägga, öfverhölja, -hopa,
-lasta; nedtynga, besvära, trycka; beskyl-
la, angifva, anklaga; ålägga, anförtro, upp-
draga åt; öfverdrifva, karikera, »chargeras;
ev un fucile, ladda en bössa; = alia rin-
Suso, lasta störtgods; = d’ingiurie, öfver-
hopa med smädelser; = la mano, öfver-
drifva; = un oriuolo, draga upp ett ur.
SÌ, belasta sig (di med).
caricataménte adv., karikeradt; ofverdrifvet.
caricàto a. o. 77., belastad, vfverlastad,
laddad &c.; uppdragen (om klocka).
caricatéio sm., X (artill.) laddskyffel.
caricatòre s72., pàlastare, pàlassare; skepps-
redare; befraktare.
caricatora s/, lastning; frakt; karikatyr;
vràngbild.
carice s/, (bot.) starr.
carico I. a. 0. gg., lastad ; laddad &c.; mörk,
djup, för stark (om färg); öfverlastad, -ho-
pad; « di debiti, fördjupad i skuld; = di
Ferite, betickt af sår. — II. sm., börda,
last, tyngd; [skepps]last, -laddning ; belast-
ning, packning ; (fig.) utgift, kostnad ; skatt,
pålaga, gravation; besvär, möda; tunga,
börda, påhäng; åliggande, uppdrag, vård;
förevitelse, anklagelse, beskyllning ; sen —-
di legnate, F ett kok stryk; dar av ad uno
di, anklaga ngn för.
Carfddi s/. (geogr.) Karybdis; essere fra
Scilla e «>, (fig.) vara mellan två eldar.
carie s/.. benröta, tandröta ; (agr.) brand, sot.
oariéllo sm., klosettlock; en sorts garnering
af silkesvadd, bård.
carigliéone sm., klockspel; orologio a ov,
spelur.
carino @., kär; söt, täck, nätt, napen. —
sm. e.
Carinzia sy. (geogr.) Kamthen.
cariòso «., maskstungen, -äten, murken;
angripen af röta.
carisma sm., (teol.) nåd.
carità s/., kärlek, barmhärtighet, gifmildhet,
välgörenhet; kärleksverk ; allmosa; medli-
dande; «= di gatria, fosterlandskärlek;
fare la ev, gifva allmosa; ger = / för Guds
skull! 1 all världen! per ev, storm ME HE
darti, var god o. ej tala med mig därom;
ev pelosa, egennyttig kärlek, barmhärtighet.
caritatévole «a.. kärleksfull; välgörande,
barmhärtig, gifmild.
caritatevolménte adv., kärleksfullt, välment,
af godt hjärta.
caritativo «., välgörande.
carlfno sm., karlin (mynt); dare il resto del
« a, F ge ngn pà pälsen, ge ngn sina
AI varma; icke blifva ngn svaret skyl-
ig.
Cario sm. (np.) Karl.
Carlomagno s»., (hist.) Karl den Store.
carlöna (alla) adv., vårdslöst; ogeneradt,
ovårdadt.
Cariétta s/.. (np.) Charlotta.
carme sm., vers; poem, dikt, sång.
carmelitåna s/.. karmelitnunna.
carmelitåno sm., karmelit; = scalzo, bar
fotamunk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
