Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - Carmelo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carmelo
carruoola
— —_———m&
Carmélo, Carmelo sm., (geogr.) Karmel
(berg i Syrien).
carminare va., karda, kamma; & rugga
{klxden].
carminatora s/., kardning &c.
Carmine se Carmelo.
carminio s»., karmin (rödt smink).
carnåccia s/., dåligt kött; (fig.) latmask.
carnacciòso, carnaccilito a., hullig, köttig.
carnåggio s»., all sorts ätligt kött; blodbad.
carnagione s/., hull; hy, ansiktsfärg.
carnåio sm., köttbod ; benhus.
carnale a., köttslig, sinnlig. — s»., blods-
frände,
carnalità s/.. sinnlig lusta, begarelse.
carnalménte adv., kottsligt.
carnàme s»., myckenhet af [ruttet] kött.
carnascialåre se carnovaleggiare.
carnasciåle se carnovale.
carnascialésco «., hörande till karnevalen,
karnevals-.
canto sm. frisk hy, blomstrande ansikts-
Arg.
carne s/, kött; innanmäte på frukt; (fig.)
köttslig begarelse; mettere trogfpa = al
fuoco, (fig.) hafva för många järn i elden;
essere in ev, F vara fet, tjock.
carnéfice s»:., bödel, skarprättare ; (fig.) mör-
dare; tyrann.
carneficina se carnificina.
Carneo a., af kött; kottfirgad.
carnevale se carnovale.
carnfccio s»., innersidan af en diurhud.
carnicino se carneo.
carniéra s/.. carnigre sm., skjutvaska.
carnificlna s/., blodbad, nederlag, slaktan-
de; (fig.) kval.
carnivoro «., köttätande. — sm., köttätande
ur.
carnosità s/.. godt hull; (kir.) köttig utväxt
i urinröret ; köttighet.
carnéso a., hullig, kottig; köttfull.
carnovale s7:., karneval[s-tid, -upptàg]; ti-
den närmast före fastan.
carnovaleggiåre x., fira karneval; (fig.)
rumla, festa.
oarnovalésco a., karnevals-.
carnovaléne (il) s»., karnevalen i Milano,
som varar till söndagen efter askonsda-
gen.
carnime sm., köttig utväxt.
cåro I. a., kär, dyr, kostbar ; dyr[köpt, -lejd].
— II. sm., dyrhet, dyra priser; dyr tid,
brist ; tu sei il mio +, du är min älskling.
— HI. adv., dyrt, till högt pris; we la
pagherà cara, F det skall komma att kosta
honom dyrt.
carégna s/.. as, åtel; (fig.) hastkrake; P li-
derlig kvinna, luder.
caròla s/., ringdans.
carolàre vx., dansa i ring.
Carolina s/., (np.) Karolina.
carolingio a. (s».), karolingisk, -er.
Carònte sm., (myt.) Karon.
caroséllo sw:., karusell; ringrinning.
caréta s/.. morot; (fig.) tidningsanka, grof
lögn, osanning; giantar carote, (fig.) narra,
inbilla en ngt.
carotàio s»., morotshandlare; (fig.) skrafla-
re, pratmakare, storljugare.
carotàre vn., 0fverdrifva, skräfia, prata i vid-
ret, berätta skepparhistorier.
carétide s/. (anat.) hals- 1. hufvudpulsåder.
carovàna s/., karavan; (hist.) malteserrid.
darnas korståg till sjös mot turkarna; (fig.)
proftid, larotid.
carovanserràglio sm., karavan-h4rberge.
Carpazi (i Monti) sx. 2., (geogr.) Karpaterna.
carpentiére s»., vagnmakare; timmerman.
carpiccio sm.: dare un = di legnate, ge ett
kok stryk, genomprygla.
carpine sm., (bot.) afven-, hvitbok.
carpinéto sm., afvenbokslund.
carpino, carpino se cargine.
carpio, carpiòne sz., (zool.) karp.
carpire va., bortrycka, -röfva, frAntaga, af-
hända, beröfva.
cårpo sm., (anat.) handled, -lofve.
carpöéne (andar) adv., gå på händer o. fötter,
carradöre sm., vagnmakare.
carråia (strada) s/.. landsväg, korvag.
Carråra sf. (geogr.) stad i Italien.
carràta s/., [karr]lass; fora.
carratélio se caraze//o.
carreggiàbile «., farbar, körbar; kör-.
carreggiàre wva., forsla, köra på kärra. —
vn., äka, köra.
carreggiåta s/.. korvag; hjulspår; sescire di
>, (fig.) komma på orätt väg ; komma från
ämnet.
carreggiat6re s»., forman.
carréggio sm., korsel, forsling.
carrstta s/., kärra; dragkarra.
carrettàio s»., forman, -bonde.
carrettàre va., forsla, fortskaffa.
carrettàta s/, [karr]lass, fora.
carrettélla s/.. kärra, liten droska.
carrettiére sm., forman, -bonde.
carrétto sm., dragkarra.
carretténe sm., stòrt-, sand-, dyngkt#rra.
carriaggio sm., falttross, packning; forlon.
carriéra s/., ridbana; lefnadsbana, -lopp,
-yrke, skall; lifstid; ambetsmannabana; a
tutta =, i sporrstrick.
carrfno sm., vagnborg.
carri[u]6la sf, skottkärra; karriol, kärra;
rullsäng, låg säng pà hjul.
carro s»., vagn, kärra; godsvagn; [kärr-]
lass; e funebre, likvagn; e di scorta,
(järnv.) tender (forrAàdsvagn för lokomotiv);
ev di Boote, (astr.) Karlavagnen.
carréccio (il) sm., (hist.) de italienska kom-
munernas stridsvagn under medeltiden.
carrézza s/.. [täck]vagn ; ekipage; järnvägs-
vagn, waggon; fener ev, hålla hästar o.
vagn; ev da nolo, hyrvagn; = di fiazza,
Akardroska,
carrozzabile a., körbar.
carrozzàio s»., vagnmakare.
carrozzare va., forsla, fortskaffa. — vr., Aka
vagn.
carrozziére
(dial.) kusk.
carrozzino s»., liten vagn, kupé; barnvagn;
(fig.) P dålig affar, ofördelaktig uppgörelse.
carriiba s/., johannisbröd.
carribbio s»., (bot.) johannisbrödträdet.
carråccio sm., gångstol, ställning på hjul
för att lära småbarn gå.
carricola s/.. & block, talja; remtrissa.
sm., byrkusk; vagnmakare;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
