Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - carrucolare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oarrucolare
=
casermare
carrucolàre Sa hissa upp; (fig.) narra [ge-
nom smicker), lura.
carta s/., papper; handling, obligation ; gam-
mal urkund ; grundlag, charta; visit-, spel-
kort; karta; ee moneta 1. monetata, pap-
persmynt; värdepapper; = do//ata, stäm-
pelpapper; ev da farati, tapet[erl; = da
dettere, brefpapper; = da disegno, ritpap-
per; «ev da musica, notpapper; = sugante,
laskpapper; le Sacre Carte, den Heliga
Skrift; mettere in =, anteckna, skriftligen
uppsätta; = geografica, karta; carte da
giuoco, spelkort; un mazzo di carte, en
kortlek; saper giocar bene la sua ev, (fig.)
veta begagna sig af tillfället; giocare a
carte scoperte, (fig.) spela rent spel; dar ev
bianca, gifva oinskränkt fullmakt ; mandar
a carte quarantotto, P ge hin.
vartàccia s/.. gammalt papper[s-skräp], ma-
kulatur.
cartåceo «., af papper, pappers-.
Cartagéna sf.. (geogr.) stad i Spanien.
Cartagine s/.. (gam. geogr.) Kartago.
cartåio s»., pappersfabrikör; -handlare.
cårtamo sm., (bot.) safflor, vild saffran.
cartapécora s/., pergament,
cartapésta s/.. papier mAché, bildpapp.
cartàra se cartiera.
cartàro se cartaio.
cartastràccia s/.. grà-, karduspapper; ma-
kulatur; odugligt skrifvet papper, skräp-
papper.
carteggiàre va., bläddra uti, igenom. — vr.,
brefvixla, korrespondera; spela kort; I
pricka, göra bestick.
cartéggio s»., brefväxling, korrespondens.
cartélla s/, [anslags]tafia; (mål.) kartusch;
[skol]portfoli, -väska ; skrifsida, tema[bok];
aktiebref, obligation, rintekupong, varde-
papper; partitur.
cartellàre v2., offentliggöra genom anslag.
cartéllo s»., affisch, anslag, plakat; etikett;
skylt; ev [di s/ida], utmaningsbref; artista
di =, berömd, ryktbar artist.
cartellino s72., etikett.
cartelléne s7., stort anslag, affisch.
cartesianismo s?:., Kartesii filosofiska sys-
tem.
cartesiano «., kartesiansk. — sm., anhing-
are af kartesianska filosofien.
Cartésio s72., (hist.) Kartesius (Descartes).
cartiéra s/, pappersfabrik, -bruk.
cartilàgine s/., (anat.) brosk.
cartilagineo, cartilaginéso «., (anat.) brosk-
artad, -aktig.
cartocciàta s/., strut, en strut full.
cartocciére sm., X karduskoger, patron-
väska.
cartéccio sm., strut; papiljott; (ark.) kar-
tusch; X kardus, patron.
cartografia s/., kartläggning, -ritning.
cartolaio sm., pappershandlare.
cartolàre va., paginera. — sm., se följ.
cartolàro s»., portfölj, omslag [om handling-
ar], papper, kartong; skrifbok, häfte.
cartolerfa s/., pappershandel.
Sartolaa sf., pappersbit; = [gostale), bref-
ort.
cartoncino s»:., fin paj
carténe sm., grof o. jocke Pappi (mal.) teck-
ning i stort pà papp, hvarefter freskomål-
ning m. m. utföres; dare il ev ai panni
lani, & ge glans åt kläde,
cartliccia s/., dåligt papper; litet papper,
pappersbit; % patron (skott).
cartucoiére sm., patronbalte, -kök; kardus-
‘oger.
carùba se carruba.
carvi sm., (bot.) kummin.
casa s/., hus, byggnad ; boning, bostad, hem;
familj, ätt, släkt; handelshus; ruta [på
schackbräde]; in ev di, hos; in a mia,
in ev tua, etc., hemma hos mig, dig, etc.;
la Casa Reale, konungahuset, kungliga fa-
miljen; a Casa [di commercio) N. N. di
Torino, handelshuset N. N. i Turin; =
bancaria, bank[hus]; = då Dio, kyrka; ov
di forza, tukthus.
casàcca sf, kappa, rock med vida ärmar;
jacka; voltar =, (fig.) sadla om.
oasåccio sm., forarglig 1. sällsam tilldragel-
se; a «, af en slump, pà måfå; utan ur.
skillning, omdöme,
casàle smr., liten by, enstaka gård.
casallngo a., huslig, hus[hålls]-, hem-; hem-
kär; Zane ev, hembakadt bröd; vitto =,
husmanskost.
casamåtta s/, X bombfritt hvalf, kasematt;
fängelse.
casaménto sm., stort hus; större byggnad.
casåre va., [bort]gifta. — vx., (spelt.) binda
[i brädspel).
casåta s/. casåto sm., familje-, tillnamn;
släkt, familj; härkomst.
cascåggine </, slummer;
sömnlust, -sjuka.
cascåml sm. 2/., affall, spillage. 4
cascamörto sx. : fare il =, se trànande ut;
kasta smäktande ögonkast.
cascante «., nedfallande, -hängande ; slapp;
svag, fallfärdig.
cascàre vr., falla, ramla, stupa, digna; =
di 1. dal sonno, vara ytterst sömnig; mf
cascan le braccia, (fig.) jag förlorar modet;
er il mondo! hända hvad som hända
1
cascata sf. fall; = [d’acqua], vattenfall,
kaskad.
cascatélla s/, litet vattenfall.
cascatfccio, cascatéio <., fallfardig; förfal-
len, bräcklig ; svag.
Cascemîr sm., (geogr.) Kaschmir.
caschétto s»:., hjälm, kask.
cascina s/., ladugård ; mejeri.
cåscio se cacio.
casco s72., hjälm, kask.
caseggiato s”., byggnad; grupp af hus; den
bebygda delen af ett stads-, byområde.
caseificio s»., sosteri», ostfabrik.
casefna s/, 13 ostimne, kasein.
casélla sf, cell; [hyll-, làd-, skAp]fack.
casellino s»., liten cell; litet fack.
caséllo sm., vaktkur; banvaktarstuga.
caseéso a., ostaktig, ost-.
caseréccio a., hemmagjord, förfärdigad |
hemmet.
casérma s/., kasern.
casermaménto sm., X inkvartering i kasern,
casermåre va.. 2& inkvartera i kasern, kar
sernera.
sOmnaktighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
