Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - Caserta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Caserta
Casérta s/., (geogr.) stad i Syditalien.
casétta s/.. litet hus, stuga,
casiére s72., portvakt, en som ser efter huset.
casiglifno sm., hyresgäst i samma hus som
det man själf bor uti.
casimfro sm., kasimir; kaschmirtyg.
Casimfro sm., (np.) Kasimir.
casina s/, litet hus, stuga, liten villa.
asino sm., litet hus; liten landtgård, villa,
20ommarnöje; sällskapshus, kasino, klubb;
bordell.
casfpola s/., litet hus, stuga, hydda; ruckel,
kyffe, håla.
casfsta sm., (teol.) kasuist.
casfstica s/., (teol.) kasuistik.
Cå80 sm., händelse, fall, omständighet; öde,
slump; sjukdomsfall; fråga, sak; förbry-
telse; belägenhet; (gram.) kasus; sono casi
che si danno, det händer ibland ; guo darsi
il = che, det kan möjligen hända, att...;
non c’è ev di ottenere, det är ej möjligt
att; pensiamo ai casi nostri, låtom oss
tanka på våra angelägenheter; in ev di bi-
sogno, i nödfall; se fer ev, om händelse-
vis; far ev di una cosa, fästa stor vikt, af-
seende vid; in ev che, i fall, i händelse
att; in = di, vid inträffande af; = di
morte, dödsfall; si då il = che, händelsen
är att; gresentandosi il =, om det så fal-
ler sig, om tillfället så fogar; muettiamo =
che, låtom oss antaga att; a =, tillfalligt-
vis; på måfå, blindvis.
casoåro sm., (zool.) kasuar (fågel).
casolåre sm., fattig stuga, koja.
casötto sm., stuga; barack; skyller-, vakt-
kur; banvaktarstuga.
Caspio (il Mar) s»:., (geogr.) Kaspiska haf-
vet.
caspita inzer)., kors! for tusan plåtar! etc.
Cåssa s/., kista, lår, bal, låda; likkista; kas-
salåda; kassa[kontor]; fodral; boett; stor
trumma; (anat.) trumhåla ; stilkast; il Qibro-
ev, kassabok; = di risparmio, sparbank,
«kassa; ev del fucile, gevärsstock; = del
cannone, lavett; = forte, kassaskåp.
cassàio sm., larfabrikant.
cassamådia s/., tråg, låda.
te Arn sf. kista i form af bank, bord-
ank,
cassére va., (jur.) upphafva, kassera, ogilla;
afskeda, afdanka ; afskaffa; radera, utstryka.
cassatlira s/., radering, Ufverstruket stalle;
afskaffande, upphifvande.
cassazione s/., jur.) upphifvande; afskaffan-
de; Corte di Cassazione, Högsta domsto-
len; kassationsdomstol.
cassero sv:., brosthàla; fästning; & skans;
ofverbyggnad akterut, hytta.
casser[ulöla s/, kastrull, panna,
cassétta s/., schatull, låda, skrin; handkas-
sa; fattigbéssa; breflàda; kuskbock; biku-
pa; = per le spazzature, soplàr.
cassettàio sw:., koffertmakare.
cassettino sm., litet skrin; [drag]lda.
cassétto sm., [bords-, drag]låda ; kuskbock.
cassettöne sm., byrå, chiffonnier.
cassia s/., (bot.) kassiaträd ; kassia.
cassiére sm., kassör, kassaförvaltare,
oassinénse «., hörande till benediktineror-
den på Monte Cassino,
oasualmente
ggr rp (Monte) sm. (geogr.) berg i Syd-
italien.
casso a., kasserad, afskaffad, upphäfd ; utra-
derad, öfverstruken. — sm., brosthala,
«korg; skjortbröst.
cassondta s/., pudersocker.
Cassöne sm., stor låda, kista, lår; vagnslå-
da; grift; X ammunitionsvagn; (fig.) stor
o. tjock kvinna.
cassula s/., kapsel, fröhus; (anat.) binjure;
se äfv. capsula.
cåsta s/., kast, folkklass, stånd; folkstam.
castigna s/., kastanje; = d’ India, hästkas-
tanje.
castagnaccio sm., kastanjetårta.
castagnéto sm., kastanjepark, -skog.
castagnétta s/., liten kastanje; kastanjett.
cantAgne sm., kastanjetrid. — a., kastanje
run,
castagnéla s/., (fyrv.) smällare, bomb, svär
mare.
nt rn a., kastanjebrun,
caståldo s»., förvaltare, intendent.
castaménte adv., kyskt, tuktigt.
caståno a., kastanjebrun,
castellåna s/., borgfru, slottsfru.
castellanfa s/., kastellani, borggrefskap.
castellåno s77., borggrefve ; slottsherre, slotte-
fogde. — a., hörande till slottet, borg-.
castellàre s»., gammalt förfallet slott.
castéllo sm., slott, borg, fäste; herresäte;
fästning; by, köping; hejare, pålklubba;
far castelli in aria, bygga luftslott; = då
prua, ib back; = di poppa, skans, öfver.
byggnad akterut; ev dell oriuolo, hjulhus.
castigamatti sm., piska.
castigaménto s»., näpst, aga, tukt.
castigàre va., aga, tukta; näpsa, [be]straffa;
(fig.) sofra, städa, rätta.
castigataménte adv., korrekt, riktigt.
castigatézza s/., renhet (i stil); rena seder,
sedlighet.
castigato 79., bestraffad &c. — a., riktig,
korrekt, felfri (om stil); ren, sedlig.
Castiglia s/, (geogr.) Kastilien.
castigo sm., straff, aga, bestraffning, tuktan.
castiménia s/., kyskhet, ärbarhet.
castità 5, kyskhet, sedlighet, anständighet.
casto a.. kysk, sedlig, ren, anständig; blyg-
sam.
casiòne sm., infattning kring enjuveli en ring.
Castore e Pollice sm., (astr.) Kastor o. Pol-
lux (Tvillingen}; bk elmseld.
castére, castéro sr2., bäfver[skinn]; filthatt.
castràre va., kastrera; = le castagne, (fig.)
klyfva, göra ett snitt i kastanjerna.
castràto «., kastrerad. — sm., får; fårkött;
kastrat, snöping.
castratére s7., vallackare, snöpare.
castratira, castrazione sg. vallackning,
sn6pning.
castrino sm., kastrerad killing,
castronàggine sf, enfald, dumhet.
castròne sm., kastreradt får; kastrerad fol.
unge; (fig.) dumhufvud, bondlurk.
castronerfa s/.. dumhet.
casuåle a., tillfällig; oförutsedd; sgese ca-
suali, biomkostnader.
casualità s/., tillfällighet.
casualménte adv., tillfälligtvis, af en slump.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
