Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - casuario ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
casuario
casuàrio s»:., kasuar (fågel).
casticcia s/., liten, eländig koja.
castipola se casigola.
catacifsma, catacifsmo s7., stor öfversväm-
ning ; (fig.) omstòrtning.
catacòmbe sy. 2/., katakomber.
catacrési s/., oegentligt talesätt.
catafalco sm., katafalk.
oatafåscio (a) adv., huller om buller, om
hvartannat.
catalåno a. (sm.), katalonisk, -ier.
catalepsfa, cataléssi, catalessla s/., (lak.)
katalepsi, stelkramp.
cataléttico a., (läk.) kataleptisk; (pros.) ka-
talektisk.
catalétto sm., likbàr; portschas, bärstol,
hastbAr; sjukbAr.
catalogare va., införa, ordna I katalog.
Catalögna s/. (geogr.) Katalonien.
oatålogo sm., katalog, förteckning.
Catånia sf. (geogr.) stad på Sicilien.
Catanzaro s/.. (geogr.) stad i Syditalien (Ka-
labrien).
catapécchia s/, gammalt kyffe, håla, näste.
cataplàsma sm., (lik.) grot[omslag]; trad-
salfva.
catapllta s/., (gam. X) stenkastningsmaskin
(katapult).
cataràtta se caseratta.
catarrale «., (lak.) flussartad, katarra]-, katarr-.
catàrro sm., (lik.) katarr, fiuss, bröstvärk ;
snufva.
catarréso a., (läk.) fallen för, behäftad med
katarr.
catàrzo sm., silkesvadd, fiocksilke; smuts,
snusk,
catasta s/., hög, hop, stack; vedstapel;
famn[matt]; bal; a cafaste, i mängd.
catas:àbile «., som kan införas i jordebok.
catastàle «., som hör till jordeboken,
catastàre se accazastare.
catàst[r]o sm., jordebok, kataster.
catastrofe s/., katastrof, olycka.
catechismo sm., undervisning i kristendo-
mens hufvudstycken; katekes; kort samman-
fattning af ngn vetenskap, i frågor o. svar.
catechista s»z., kateket.
catechfstico a., kateketisk.
catechizzàre va., undervisa i kristendomen.
cateclmeno s7:., katekumen; lisbarn.
categoria s/.. kategori, klass; beskaffenhet,art.
categoricaménte adv.. kategoriskt.
categérico a.. kategorisk, bestämd, tydlig.
catéllo s»., liten hund, valp.
catelléön catellöne 247., i smyg, med smy-
gande steg.
caténa s/.. kedja; klockkedja ; boja, fjättrar;
kätting ; (fig.) [sammanhängande] rad, följd;
slafveri, trildom; anello di ev, [kedje]link;
ev del camino, del fuoco, kittelring, gryt-
krok; = d’un porto, stängsel för en hamn ;
e di monti, bergskedja.
catenåccio sm... sikerhetskedja; regel.
catené!la s/.. liten fin kedja; kedjesöm.
cateråtta s/.. sluss ; stort vattenfall, katarakt ;
X fallgaller [för en fistningsport]; (läk.) grå
starr.
caterattàio s72., slussmastare.
Caterfna s/. (np.) Katarina.
catérva </. hop, mängd; trupp, skara.
catetére sm., (läk.) kateter, urinsond.
catéto sm., (geom.) katet.
catilinåria sf. (hist.) Ciceros tal mot Kati-
lina; (fig.) häftigt utfall.
catinàio sm., en som säljer skålar, tvattfat,
etc. ; krukmakare.
oatinélla s/. tvätt-, handfat; giovere a cati-
nelle, störtregna.
catino s»., skål, fat, bäcken.
Caténe sm., (hist.) Kato; (fig.) viso. strängt
dygdig man.
catoneggiåre vr., ställa sig sträng i seder
som Kato.
catörbia s/., fängelse.
catörcio s»., regel.
catöttrica s/.. (fys.) katoptrik.
catrafösso s72., djup klyfta, afgrund.
catramåre se incatramare.
catråme sm., tjära.
catriésso sm., figelskrof; (fig.) mager per-
son, skrika.
cattabrighe se accattabrighe. .
cattedra s/.. läro-. predikstol; kateder ; pro-
fessur, lektorat.
cattedråle s/., katedral, domkyrka. — a.,
katedral-; kateder-; docerande, höglärd.
oattedrånte s»., föreläsare, professor.
cattedraticaménte adv..på ett docerande sätt.
cattedråtico a.. kateder-; docerande, hög-
lärd. — s»i., föreläsare, professor.
Cattegåt, Cattegåtto s72., (geogr.) Kattegat.
cattivàccio sm., odåga, skälm. — a., elak,
stygg ; otäck.
cattivaménte adv., elakt, trolöst; orättvist.
oattivåre wva., göra till fånge; (fig.) fjättra;
förvärfva, vinna, förskaffa sig, tillvinna sig.
cattivéllo sm., skiilm. — a., stygg, otäck.
cattiverfa, (afv.) cattivéria, cattivézza s/.
elakhet; vanart[ighet].
cattività s/.. fångenskap; slafveri, trildom;
elakhet, ondska.
cattivo a.. fången, fängslad; elak, ond[ske-
full]; dålig, skadlig, menlig ; olycklig, usel,
klen; eländig, feg, lat, lättjefull. — sw.
fånge, slaf.
cattivåccio se cattivello,
catto s72., (bot.) kaktus.
cattolicaménte adv., katolskt.
cattolicismo s»., katolska läran,
cattolicità s/.. katolska kyrkan, k. kristen-
heten.
cattélico «., katolsk, allmännelig; rättrådig.
— sm., katolik.
cattåra s/.. häktning, tillfångatagande; fångst;
kap, fång, byte; pris, beslag; »mandato di
ev, häktningsorder,
oatturåre wa.. fasttaga, fånga, häkta; taga
i beslag.
Caucaso sm., (geogr.) Kaukasus.
caudåle a., (zool.) stjärt-.
caudatàrio sm., siäpbärare [åt en prelat].
caudåto a.. försedd med svans.
Caudfne (Le Forche) sy. 2/., (hist. o. geogr.)
Kaudinska passen.
caudfsono a..: sergente ev, skallerorm.
càusa s/., orsak, ursprung, upphof; anledning,
skal, grund; sak, mål, process; parti; fore
vändning ; parlare con cognizione di =, tala
med sakk4nnedom; a = che, af det skäl att,
emedan; a, ger I. in ov di, for... skull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
