Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - causale ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
caviale
causåle a.. orsaks-, kausal.
causalità s/, verkningssätt, orsaksforhAllan-
de; verkande orsak.
causalménte 247., med skal.
causàre va., förorsaka, -anleda, göra, Adra-
ga; gifva anledning till, förmå. — wvn.,
(jur.) föra talan inför rätta, tala.
causativo a., orsaks-, kausal.
causatére s7., upphofsman.
causfdico s»., advokat, sakförare.
causticità s/., (läk.) kausticitet, frätande egen-
skap; (fig.) bitande tal, bitterhet.
cåustico «., brännande, frätande; (fig.) bi-
tande. — sm., frätmedel, -sten.
cautaménte adv., försiktigt.
cautcilicche se caoutschouc.
cautéla s/., försiktighet[smått); förslagenhet;
(jur.) borgen, säkerhet; a «, af försiktig-
het, för säkerhets skull.
cautelåre va., gå i borgen för, ställa säker-
het för. si, försäkra sig, vidtaga försik-
tighetsmått.
cautelataménte adv., försiktigt, förslaget.
cautério srm., (läk.) frit-, brinnmedel; fon-
tanell.
cauterizzåre va., (lik.) bortbränna; påsätta
(öppna) fontanell.
cauterizzazibne s/.. (lak.) bränning; öpp-
ning af fontanell.
cautézza se cautela.
cduto «., listig, förslagen ; försiktig, varsam;
försäkrad gnm borgen.
cauzionåre va., gå i borgen för.
cauziéne s/.. borgen, säkerhet; [under]pant;
borgensförbindelse, -summa ; försiktighet[s-
mått].
oåva s/. graf, dike; grufva, schakt, stoll,
stenbrott; «=; di marmo, marmorbrott; —
di sabbia, sandgrop, grustäkt; = di car-
bon fossile, stenkolsgrufva; = di zolfo,
svafvelbrott.
cavadénti sm., tandläkare; [tand]tAng, peli-
kan.
cavafingo s7:., mudderpràm, -verk.
cavalcabile «., ridbar.
cavalcaménto sm., ridt, ridtur.
cavalcante sm., ryttare.
cavalcare va., rida på, sitta på [en häst). —
va. rida; sitta grensle.
cavalcåta s/.. kavalkad, ridande skara; ridt,
ridtur.
cavalcatéio sm., sten, etc., hvarifrån man
stiger till häst.
cavalcatére s»., ryttare; beridare.
cavalcatåra s/.. djur, på hvilket man rider,
häst, åsna, etc.
cavalcavia s/.. viadukt, gångbro, spång.
cavalciåre vx., sitta grensle.
cavalciöne, cavalciéni (a) adv., grensle.
cavalieråto s7., riddarvärdighet, -stånd.
cavaliére sm., ryttare; stallmästare ; riddare;
kavaljer; ädling; häst (i schackspel); =
d’industria, industririddare; = del dente,
snyltgist; = servente, uppvaktande kaval-
Jer; esser a ev, dominera, höja sig öfver.
cavalla s/., sto.
cavallaccio s72., ök, hastkrake.
cavallåio s7., histbytare, -handlare.
cavallàro sm., forman, Asnedrifvare, dräng;
bastvaktare ; kurir.
cavallegglére, cavalleggiéro sx., X kaval-
lerist [körande till lätta kavalleriet].
ava ereion ento adv., ridderligt; 4delmo-
igt.
cavallerésco a., ridderlig; xdel[modig]; o
dine =, riddarorden; ridderskap.
cavalierfa s/., kavalleri, rytteri; ridderskap;
riddarvärdighet, -stånd, -väsen; heders-
känsla.
cavallerizza s/., ridbana, -hus; ridkonst, rid-
ning.
cavalierfzzo sm.,
konstberidare,
cavallétta s/., grishoppa; knep, konster.
cavallétto sm., liten häst; stafîli, stafflett,
stöd, [sAg-, timmer]bock,. ställning; tak-
sparre ; brobock; trähäst (pinoredskap).
cavallina sf. stoföl; träck [efter häst]; en
lek: giocare a =, hoppa bock; correre la
>, (fig.) föra ett utsväfvande, tygellöst lif.
cavalifno s72., tölunge ; liten häst, klippare.
— a., häst-.
cavållo sm., häst; häst (i schackspel); cacio
ev, Se provola ; ev intiero, hingst ; = marino,
flodhäst ; hvalross; hästhufvud (fiskslag); =
vapore, hästkraft; sproposito da =, groft
misstag; = di battaglia, (fig.) kipphist;
andare sul = di San Francesco, F gå till
fots; a =, till häst; grensle.
cavallöne sm., stor häst; stor våg, stört-
stallmastare; ridlärare,
sjö.
cava!lticcio sm., liten häst; hästkrake; ett
siags barnlek: giocare a =, hoppa bock;
a «, grensle.
cavalé6cchio sm., geting ; (fig.) prejande upp-
bördsman, prejare, blodsugare; brännvins-
advokat.
cavamacchie sm., fläckuttagare ; fläcktvål.
cavaménto sm., utgräfning ; grop, håla; ur-
hålkning.
cavapòzzi sm., brunnsgräfvare.
cavåre va., draga, rycka, taga bort, ut; un-
dantaga; [af]tappa; afvinna, -locka, erhålla,
få; grafva, urhalka; = l. msi la sete,
släcka törsten; « la fame, mätta; = sangue,
Aderlita; = acgua, hämta vatten; «si di
capo 1. msi il cappello ad uno, taga af
hatten för, hälsa pà ngn; sele, komma
lyckligt o. väl från saken.
cavastivåli sm., stöfvelknekt.
cavastråcci sm., & plunderskruf, krats.
cavåta s/.. gräfning[sarbete]; graf; urhålk-
ning; ev di sangue, åderlåtning.
cavatåppl sm., korkskruf.
Oavälssor sm., skattgräfvare.
cavatfna sf, (mus.) ett slags kort aria utan
repriser.
cavatåra s/., se cavamento.
cavaturàccioli s»., korkskruf.
cavaziòne s/., se cavamento.
cavérna s/., håla, kula; urhAlkning.
cavernosità s/.. hålighet, håla.
cavernéso «., hålig, full med hålor; voce
cavernosa, ihålig, dof röst.
cavétto sm., (ark.) ploglist, hAlkal.
cavézza sf., grimma; (fig.) tygel; rompere
la =>, hängifva sig åt ett tygellvst lefnads-
sätt, lefva liderligt.
cavezzéne sm., kapson.
caviale sm., kaviar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
