Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - cavicchia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pi I TIDERNA
cavicchia
- 91 -
cavicchia s/., cavfochio sv., (tra]plugg, stift,
nagel, bult; stör.
caviglia s/.. & sprint, nagel, bult, spik;
(afv.) skenben, fotknöl.
oaviglio s7s., liten nagel, bult, sprint.
cavillåre vn., advocera, bruka advokatknep,
krångla.
cavillatére s»., krångelmakare, lagvrängare,
processmakare.
cavillazibne s/, spetsfundighet, advokatyr;
harklyfveri.
cavillo s7z., se föreg.
cavillosaménte 5 spetsfundigt.
cavilléso «., spetsfundig ; snärjande, illistig.
cavità 57. [i]hAlighet; håla, fördjupning.
càvo I. a., konkav, kupig; [i]hAlig, full med
hål, hål-; djup; vera cava, (anat.) hAlAder.
— II. sm:., [i]hAlighet; gjutform, -fiaska;
kabel; = elettrico sottomarino, undervat-
tenskabel; ff = della mano, flata handen.
cavolàia s/., kAlland.
cavolfiére sa... blomkål.
cavolo sm... kål; = rafa, kålrabbi; — sa-
lato, surkål; = cafuccio, hufvud-, hvitkal.
Cayénna s/.. (geogr.) Cayenne.
cazza sf., skopa, koksslef; [smalt]degel.
cazzatéllo s:., F_puttifnasker.
cazzo sm., P manslem ; (fig.) P drummel, tölp.
cazzottàre va., slå med knytnäfven.
cazzétto sm. knytnifslag; fare a cazzotti,
slåss med knytnàfvarna, boxas.
cazzuòbla s/.. & murslef; liten padda.
Ce pron., åt oss, oss; ce Zo disse, han sade
oss det; se äfv. ci.
cecåggine se cecità.
cecaménte adv., blindt, utan eftertanke,
cécca s/., skata.
Cécca sf. (np., dim. af Francesca) Franciska.
Cécco sm., (np., dim. af Francesco) Frans.
ceccoslida sm., F en som fjäskar, fjant.
céce sm., [kik]irt; def ov, (fig.) sprätt.
Cecilia s/., (np.) Cecilia.
cechézza se cecità.
ceciàto «., ärtgrön.
cecino sm., Ceoîna s/, sötunge, raring;
odygdig unge, byting.
cecità s/., blindhet; forblindelse.
céco sm. (anat.) blindtarm. — a., se cieco.
Cécrope sr., (hist.) Kekrops.
cedénte sm., se ceditore. — a., eftergifven,
böjlig, som ger efter.
cedénza se cedevolezza.
cédere vr., gifva vika, efter, bugna; vika,
ge med sig; töja sig, ge efter; lämna plats
[för]. — va., aftrida, 6fverlita; cedera, lim-
na; ev il fasso ad uno, gifva ngn försteg,
[gifva] vika for; (fig.) stå efter ngn.
cedévole «., böjlig, smidig, som ger efter;
eftergifven.
cedevolézza s/.. smidig-, bvjlighet; foglig-
het, eftergifvenhet.
cedibile a.. som kan öfverlåtas.
cediglia s/.. (gram.) cedilj.
cediménto sm., [hop]sjunkning; undergif
venhet.
ceditére sm., (jur.) aftridare, cessionant.
oédola s/., skuldsedel ; not, förbindelse, obli-
gation; kupong; « di Banca, banknot.
cedolétta s/., [rante]kupong.
Gedolòne s., plakat, anslag.
cedréla s/.. ställe där man odlar citrontrad.
cedrångola s/.. (bot.) smäre; spansk klöf-
ver.
cedråre va., tillblanda med citronsaft.
cedråto a., tillagad, etc. med citronsaft. —
sm., en art citron[saft, -tràd]).
cedrina s/, (bot.) citronmeliss.
cedrino «., ceder-; af cederträ,
cedri[u]élo se cezrio/o.
cédro sm., en art citron[trid]; ceder, -trà[d).
cedronélia s/.. (bot.) citronmeliss.
céduo a.. som kan 1. bör fällas; Bosco av,
små-, underskog, busksnår.
cefalalgfa s/.. (läk.) hufvudvark.
cefaléa s/, (läk.) periodisk I. kronisk huf-
vudvark.
cefàlico «., (läk.) hufrud-; rimedio =, medel
mot hufvudvark.
cefalfte s/, hjarninflammation.
céfalo sm., (zool.) slangare (ett fiskslag).
ceffàta s/.. munfisk, slag pà munnen; örfil,
céffo sm. nos, mule; (fig.) trut; sex = da
galera, en galgfysionomi.
ceffone sm., duktig örfil.
Ceilån[o] s/., (geogr.) Ceylon.
celaménto s»:., [undan]gimmande, döljande.
celåre va., gömma, [förjdölja, förborga; un-
dangömma, -hålla, -sticka ; undandölja ; för-
tiga. esi, gomma, dölja sig.
celåta s/.. bakhåll; falla; x% stormhufva;
hjälm, kask; alla =, I smyg, I londom.
celataménte ’adv., i smyg, i hemlighet, I
löndom.
celåto a., [for]dold, [undan]gomd.
celebérrimo a., mycket berömd.
celebräåbile a.. som bör 1. kan firas,
celebraménto s»., firande, högtidligt begå-
ende.
celebrånte a. (sm.): [sacerdote] », [prast]
som förrättar altartjänsten.
celebråre va., prisa, upphöja, berömma ; hög-
tidligt fira, begå, förrätta, [hogtidlig]hAlla;
läsa mässan,
celebraziéne s/.. firande, högtidligt begå-
ende &c.; ära, beröm.
célebre a., berömd, ryktbar.
ceiebrévole a., värd att firas, berömlig.
celebritå s/.. högtidlighet; ryktbarhet, be-
röm; & berömd, ryktbar person.
célere a., snabb; freno =, corsa =, snälltåg.
celer[e]Ìménte adv., snabbt, hastigt, fort.
celerità s/.. snabbhet, hastighet; hurtighet.
celéste «., himmelsk, gudomlig; himmels-,
himla-; himmelsblå.
celestiåle a., himmelsk, gudomlig.
celestialménte adv., gudomligt.
Celestina s/., (np.) Celestina.
celest[r]ino a.. himmelsblå.
célia s/., skämt; ger ov, fn mv, på skämt;
senza ev, fuor di ev, skämt åsido; far ev,
skämta, gyckla; reggere alla ev, förstå
skämt, ej blifva stött däraf.
celfaco a.: flusso =, ett slags utsot; arteria
celiaca, bukpulsådern.
celiåre vx., gyckla, skämta.
celiatöre s»., skämtare, gyckelmakare.
celibåto s»., ogift stånd, celibat.
oélibe «., ogift. — sm., ungkarl.
celfcolo a. (s72.), som är, bor i himlen.
celidönla 4, (bot.) svalört.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
