Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - cella ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
centrice
célla s/., cell; bur, skrubb; bikupa; vinkal-
lare; pipa i en honungskaka; tempel, kapell.
ceilåio, cellàrio sm. [vin]kallare.
celierdio, celleràrio sm., spismastare [i
kloster].
calliére se cellaio.
céllula sf, liten cell; (bot.) cell.
cellulare a., afdelad i celler, cell-.
celluidide s72., celluloid.
cellulésa sf, cellulosa.
celiuléso «., cellulés, pipig, hAlig; cellfor-
mig; cell-.
celéne sm., ticktyg; täcke; duk.
cålso a., hög, upphöjd.
Célso sm., (kyrk.) Celsus.
Céitl sm. 2/., (hist.) kelter.
:Céltico «., keltisk. — s»., keltiska språket.
cembalo sm., liten handtrumma med vid-
hängande klockor o. mässingsbitar; tam-
burin; klavecin, klaver.
cembanélla s/., skalmeja.
cementåre wva., & upphetta I cement; ce-
mentera, mura med cement, kitta; (fig.)
besegia, stadfästa, bekrätta.
cementaziéne s/.. & cementering.
ceménto :»:., # cement[pulver, -kitt); drif-
beck; kiselsten.
cempennére vx., snafva, snubbla, stappla.
can, forkorin. af censo.
céna s/., aftonmaltid, kvallsvard, supé; la
Sacra Cena, Nattvarden,
cenàcolo, cenåculo sm., (antik.) matsal (hos
de gamle). ö
cenamélla se cennamella,
cenàre va., äta kvallsvard, supera.
cencidia s/.. hög med trasor; (äfv.) lump-
samlerska.
cenciåio, cencialuélo s7:., lumpsamlare.
céncio sm., trasa, lump, palta; dammtrasa ;
star nei suoi cenci, vara nöjd med sin lott;
uscir de’ cenci, komma sig upp, i bättre om-
standigheter, fà en bättre ställning.
cenciéso «., trasig. — sm., trashank.
cencitims sm., trasor, gammalt skräp.
ceneràccio sm., urlutad aska, bykaska.
ceneràcciolo s»., bykduk, askklide.
cenerària sf, (bot.) askort.
caneràrio «., ask-. — s»., askrum, -ugn;
“urna.
ceneràta s/, urlutad aska, bykaska, lut.
cénere sf. aska; stoft; il miercoledì delle
Ceneri, askonsdagen.
ceneréntola s/., askunge.
cenerfccio, cenerino, cenerbgnolo a., ask-
färgad, ask-.
ceneròne sm., bykaska.
ceneròso «., betàckt, full med aska, askig;
asklik.
Cenisio [Monte] s»r., (geogr.) Mont Cenis.
cennamélia s/., skalmeja.
cénno sm., tecken, vink, nick; kort redogö-
reise, upplysning; signal; befallning, or-
der; ev d’occhi, blinkning.
cennovånta 4%x., hundranittio,
cenbbio sm., kloster.
cenobita sm., klosterbroder, munk (i första
kristna kyrkan).
cenobitico 4., kloster-.
cenotàfio s7., cenotaf[ium]: tom grafvArd
till åminnelse, minnesvård,
cenquarånta rä&n., hundrafyrtio.
censiménto s»., skattskrifning ; folkräkning.
censfre va., räkna, företaga folkräkning;
lägga skatt på, beskatta.
censitàrio s»., (länsr.) rintegifvare, etc.
censito se censuario.
cénso sm., skattskrifning ; grundränta ; [val-]
census, mantalslingd; förmögenhet, arfve-
gods; ränta; afrad.
censoråto sm., censorsvärdighet.
censére sm., censor; en skolas inspektor;
»konrektor» ; bokcensor ; konstkritiker, -do-
Anda (fig.) granskare, sededomare; häck-
are.
censörlo a., censors-, censur-,
censuåle a., hörande till grundräntan.
censuallsta sm., person, som uppbär jord-
ränta.
censuåre va., mantalsskrifva; beskatta.
censuårio a. (sm.), skattskyldig; räntegif-
vare.
censåra s/., klander, tadel, skrapa, näpst;
censur ; kritik; censorsimbete; disciplin-,
kyrkostraff.
censuråbile a., klander-, tadelvärd, förkast-
lig; underkastad censur.
oensuråre va., censurera, kritisera, klandra,
tadla, uttala förkastelsedom öfver; ådöma
kyrkostraff.
censuratòre sm.,
kritiker.
centauréa s/.. (bot.) [bla]klint.
centåuro s»., centaur.
centellinåre va., smutta på.
centellfno, centéllo s»., liten klunk; dere a
centellini, smutta.
centenårio a. (s72.), hundraårig, -ing, -sdag,
-sfest.
centesimåle a., hundradelad, centesimal-.
centésimo a., hundrade, -dels. — s»:., hund-
radel; hundradelen af en lira, centim.
centiàro s»., en hundradels ar.
centfgrado «., hundragradig ; termometro =,
Celsii termometer.
centigràmma, centigrammo s»., centigram,
centilitro s72., centiliter.
centimetro s»., centimeter.
céntina, centfina s/.. & hvalfbåge, -ställning,
-stomme.
centinaio sm., hundra, -tal; a centinaia,
hundratals ; (fig.) i öfverfiöd.
centinåre va., & bygga i bågform, med
hvalfbågar, hvälfva.
centinatåra s/., $& hvälfning.
centinédia s/.. (bot.) trampgräs.
cénto »4£#x., hundra, -de, -tal.
centogambe s72., (zool.) grsugga.
centomila r22x., hundratusen.
centònchio s»., (bot.) nate.
centòne s”., poem af strödda verser ur en
1. fiera poeters arbeten; plockverk; flick-,
lappverk; brokig dräkt.
centråle a., central-, mellersta ; medel-, huf-
vud-, center-.
centralizzàre va.,
utgöra medelpunkt.
centralizzaziöne s/., % centralisering.
centreggiåre vzx., gå (sträfva) till midtpunk-
ten, centrum ; stå stadigt, säkert.
oéntrico se centrale.
häcklare ; sededomare;
$ centralisera. — vn.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
