Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - certitudine ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
certitudine
= 94 -
certitådine se certezza.
oérto I. a., säker, viss, tillförlitlig; tydlig;
bestämd, utsatt; pålitlig ; furvissad, 6fver-
tygad; en viss, någon, den och den; questi
frutti, certi soni dolci, certi amari, som-
liga af dessa frukter äro söta, andra sura;
un = che 1o conosco, en person, som jag
känner; mr e non so che, ngt jag vet ej
hvad, ngt som ej kan uttryckas, beskrifvas.
— II. sm., visshet; det vissa, säkra. — III.
adv., säkert, visst. — IV. interj., ja visst!
i sanning! ger « /, säkerligen, med all sä-
kerhet.
certésa s/.. kartusiankloster; chartreuse.
certosino sm., kartusianmunk.
certlino 2>. (brukas endast i pl): certuni,
några, somliga.
oeråieo, cérulo a., himmelsblå; occhi ceru-
lei, blåa ögon.
ceråme sm., affall af vax; det som dryper
från vaxljus; örvax.
cerdisico s72., kirurg.
certissa s/.. blyhvitt.
cérva s/, hind.
cervélia sf... se cervello.
cervellàccio s7., (fig.) dåligt hufvud, tra-
skalle ; fantast.
cervellàggine s/., nyck, Infall; vurm; egen-
sinne.
cervellàta s/., cervelatkorf, metvurst.
cervellétto sw:., (anat.) lilla hjärnan.
cervelliéra s/., X. fordom bruklig hjälm.
cervelliniggine s/.. lattsinne.
cervellino «., obetànksam, lättsinnig, huf-
vudlòs; underlig. — s»., vildhjirna, höns-
hjärna, vindböjtel.
cervéllo s»., hjärna; (fig.) förstånd, hufvud,
omdöme[sförmåga]; xomo senza ev, en in-
skränkt person; = di farfalla, svirmare;
ev balzano, vildbjirna; stillarsi il =, brà-
ka, bry sin hjärna med ngt; gerdere il ev,
förlora fattningen.
cervelléne s»., en som har en skruf lös,
konstig person.
Do RR adv., nyckfullt; fantas-
cervellético a«., nyckfull, fantastisk.
cervétto s»., hjortkalf.
cérvia se cerva.
cerviåtto se cerbiatto.
cervicåle a., (anat.) nacken tillhörig, nack-.
cervice s/., (anat.) nacke, -grop, -ben; (fig.)
förstånd; avere dura la =, (fig.) ha trög
fattningsgafva.
cerviére s»m., lodjur.
cerviéro a.. lodjurs-; /2go =, lodjur.
cérvio, cérvo s72., hjort; = volante, (zool.)
ekoxe; pappersdrake.
cervégia, cervòsa s/.. ett slags kryddol.
cerzioràre va., (jur.) varna, underrätta om
vikten af en handling; be-, intyga, för-
säkra, -vissa,
cerzioraziòne s/, (jur.) varning, uppmaning;
intygande.
Césare sm., (np.) Cesar; (fig.) kejsare.
cesàreo «., cesarisk; operazione cesarea,
(kir.) kejsarsnitt.
Cesario s»., (hist.) Cesarius.
cesellaménto s7., & ciselering; ciseleradt
arbete.
cesellàre wva., # ciselera,
mejsla; drifva [metaller].
cesellatére s»:., ciselor.
cesellétto, cesélio sm»... & ciselors-, kryss-
mejsel, puns.
Ceséna sf, (geogr.) stad i Italien.
césio «., ljusblå, blåögd.
caséie s/. pl., sax.
céspite, céspo s»., snàr, buske; tufva, rug-
ge; cespite d’entrata, inkomst[kalla].
cespåglio sm., busksnår, buskar; dunge,
tufra.
cespugliéso «., buskig, -bevaxt, full med
snàr.
cessime sm., afskride, smuts; afskum.
cessaménto sm., se cessazione.
cessàre vx., upphöra [med]; sluta upp, [af-]
stanna; far «v, afbryta, göra slut pà; i!
vento cessa, vinden mojnar af.
cessaziéne s/., upphörande; inställande, af-
stannande; stillestånd, uppehåll; slut.
cessino sm., pudrettimnen.
cessionårio s»m., (jur.) öfvertagare af en rät-
tighet ; cessionant.
cessiéne s/., aftridande, -else, öfverlåtande,
«else, afstàende; = [dei beni], cession,
céss0 sm., kabinett, aftride.
césta s/., korg; klidkorg; ryssja.
cestéio, cestarélo s»., korgmakare; (äfv.)
bagarpojke.
cestélla s, cestellino, cestéllo sv., liten
korg; rullstol [för att lära barn ga].
cestinåre va., kasta i papperskorgen.
cestino sm., liten korg; papperskorg; rull-
stol [för barn].
cestire vx., växa i ruggar, tufva sig, bli
buskig, lummig, yfvig.
1. césto (ut. med slutet e) sm., rugge, vippa,
knippa, snår, tufva; korg.
2. césto (utt. med öppet e) sm., (antik.) fakt-
handske ; (myt.) Venus’ gördel.
céstola sf, slag, -bur, giller.
cesténe sm., stor korg, klidkorg.
ceståto a., buskig, tät, lummig, yfvig.
cestira sf., (pros.) cesur, takthvila.
cetàcso a. (s572.), (zool.) hvalartad, hval[-],
cétera s/, cittra; en sorts sköld; (fig.) for.
virring, furveckling, bråk, förlägenhet.
ceterAnte, ceteratòre sm., citterspelare.
ceteràre, cetereggiàre vx., spela cittra.
ceterfsta sm., citterspelare.
ceterizzàre vx., spela cittra.
céto sm., samhällsklass, -stallning, stånd;
hvalfisk; il medio, medelklassen, bor-
garklassen.
cétra se cetera.
cetriolino s»., attiksgurka.
cetri[u]6lo sm., gurka.
Cevenne (Le) sf 2/., (geogr.) Cevennerna.
che I. 2r., som, hvilken ; huru mycket; hvad?
hvilken?; i! =, något som; = cosa? hvad?
« cosa dite? hvad säger ni? a = cosa pen-
sate? hvad tänker ni pà? di », hvarom;
a e>, hvartill [tjänar det]? i hvilken afsikt?
— II konj., än; att; förrän; om; con a, med
villkor att. — III. taterj., hvad! nej! visst
icke, ingalunda! « =/ ma el nejl visst
icke! prat!
chè &£omn/., hvarfore; emedan, ty.
checchè #r., hvad än. — £07/., ehuru.
[upp]gravera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
