Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - cronista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oronfsta sm., krönikeskrifvare, krönikör,
cronografia sf., tidsbestämning för ngn viss
händelse.
Cronógrafo sm., kronikeskrifvare.
cronologia sf., kronologi, tidräkning,
oronologicaménte adv., kronologiskt,
cronológico a., kronologisk.
oronologi8ta, oronólogo sm., kronolog.
cronómetro sm., kronometer[ur].
croscè se crocè.
crosciáre vn., hällregna; smattra [om regn];
knastra, knaka, spraka; koka med stora
bubblor, sjuda, svalla, frusta,
cróscio sm., svall[ande], frusning; — di risa,
gapskratt, skrattsalfva.
0ró8ta sf., skorpa, kant, hård yta; skal (pä
vissa djur) ; yta, utseende, yttre ; dropp,
sten ; — lattea, (läk.) skorf; dare 1. aver
le croste, P ge 1. få smörj,
orostáceö a., försedd med skal. — sm.,
(zool.) krustacé.
orostáre va., (kok.) grädda i form, inuti
beströdd med rifvet bröd; rosta [bröd].
0r08tåta Sf, pastej ; tårta,
crostatúra sf., inläggning, inkrusterfcng.
crostlna sf., brödbit, -kant.
crostino sm. rostad brödskifva, rostadt bröd;
sandwich, smörgås,
crostóso, crostùto a., skorplg.
crótalo sm., skramla; (zool.) skallerorm,
orovéllo sm., själfrunnet vin ; (zool.) en sorts
hafsfisk.
oruccévole a., häftig, ondsint, het[sig].
cruccevolménte adv., med vrede, med hetta,
orucciáre va., uppreta, förarga, -törnå, ~si,
vredgas, bli ond, förargad, förtörnad,
orucoiataménte se cruccevolmente.
orucciáto a., vred, -gad, ond. — adv., vred-
gadt, med vrede,
crúcoio sm., vrede; raseri; sorg, smärta;
dar — a, bedröfva, förarga,
crucoiosaménte adv., med vrede; med
smärta.
oruccióso a., vred, -gad; lättretlig, häftig;
bedröfvad, nedslagen,
cruciare se abbadia.
crUO... se eroe...
crudaménte adv., hårdt, skoningslöst ; grymt,
crudèle a., grym, blodtörstig, känslolös ;
hård, svår, obeveklig; pinsam, smärtsam,
outhärdlig, tråkig, besvärlig,
crudelózza se abbadia.
crudelménte adv., grymt, obarmhärtigt; o-
drágligt, grufligt,
crudeltá sf., grymhet ; hårdhet ; hårdt öde.
crudèzza, cruditá sf., råhet; grofhet;
skarphet, amperhet ; skärpa, bitterhet ; grymhet,
hårdhet; stränghet,
crudivoro a., som äter råa näringsämnen ;
(fig.) blodtörstig,
crùdo a., rå; oberedd; hårdsmält; hård,
kärf, sträf, stötande, grofkornig; skarp;
obränd; omogen, sur; färsk; sträng,
bister ; grym ; oblekt ; gäll (om ljud) ; nudo e
— (ss. adv.), hårdt, skoningslöst ; seta
cruda. råsilke; nel — dell’inverno, midt i
[smällkal[a] vintern,
cruènto a., blodig; mördande, dräpande;
(fig.) blodtörstig; gräslig, faslig,
orùna sf., nålsöga ; hål ; midt.
crúp sm., (läk.) strypsjuka.
orupále a., (läk.) som tillhör 1. utmärker
strypsjuka.
crurále a.,(anat.) lår-,
crósca sf., kli, sådor; afskräde, drägg,
af-skum; fräkne ; La Crusca 1. Accademia
della Crusca, italienska språkakademien i
Florens ; la farina del diavolo va tutta in
—, lätt fånget, lätt gånget,
cruscáio sm., F purist, språkrensare.
cruscante sm., medlf»m af La Crusca; purist.
cruscáta sf., kliblandning ; (fig.) pedantiskt
tal, pedanteri,
cruscheggiáre vn., med pedantisk
noggrannhet ifra för språkrenhet, pedantiskt följa
La Cruscas språkregler. •
cruschéllo sm., klimjöl.
cruscóne sm., groft kli ; (fig.) dumhufvud,
cruscóso a., uppfylld med kli; fräknig.
crustáceo se abbadia.
Cùba sf., (geogr.) Kuba.
cubáno a. (sm.), kuban[sk],
cubáre va., uträkna, mäta kubikinnehållet
af; upphöja till kub; kubera. —• vn., ligga,
hvila.
cubatúra sf., kubikinnehåll ; kubering.
Cubèbe sm., (bot.) kubeber, frukten af ku-
bebaväxten.
oubicaménte adv., i kub.
cubicazióne se abbadia.
cùbico a., kubisk, kubik- ; radice cubica,
kubikrot.
cubicolário sm., kammartjänare, romersk
slaf.
cubifórme a., tärningformig.
CUbitále a., (anat.) armbågs-; in caratteri
cubitali, med stora bokstäfver.
Cùbito sm., armbåge; armbågsben; aln.
oúbo sm., (mat.) kub, tärning, kubiktal;
kubikmeter. — a., kubisk, kubik-.
CUbóide a., tärningformig. — sm., (anat.)
tärningen (ett ben i fotvristen).
OUCCágna Sf, förlofvadt land; (fig.) fynd,
öfverflöd, lycka, välstånd; albero della —.
såpad stång, klättermast [vid folkfest].
CUCCáia sf., håla, läger, näste.
CUCCáre va., smeka, smickra ; lura, bedraga,
cuccétta sf., liten säng, bädd.
CUCChiåia sf., muddermaskin, mudderskopa;
bottenskrapa; (artill.) laddskyffel.
cucchiaiata sf., en sked [fu[l], skedblad.
CUCChiaiéra sf., etui med skedar,
cucchiaino sm., tesked; en tesked full.
ouochiáio sm., sked.
cucchiaióne sm., soppslef; slef att ösa med.
cucchiára se abbadia.
cucchiaráta se abbadia.
cucchiaino se abbadia.
cúccia sf., [en hunds] liggplats, hundstall,
-koja, -gård; bädd, säng: hynda.
cuociáre vn., ligga. — va., lägga ned.
cùccio, cùcciolo sm., valp; knähund; (fig.)
tölp, våp, enfaldig person.
CUCCiolótto a. (sm.), tölpig, enfaldig [person].
0ÙCC0 sm., ägg (i barnspråket); (fig.)
gull-gosse, älsklingsson ; (zool.) gök ; vecchio —,
gammal narr.
CUCCÙ sm., F gök. — —/ interj., nej ! åh
nej 1
cùccuma Sf*. kittel, kokpanna ; aver una
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
