Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - cuccurucu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sulla —, F icke kunna tåla en person;
venire sulla —, f bli hatad.
Ouccurucù interj., kukeliku.
cucicchiare va., långsamt sy, knåpa med
[ngt].
CUCfna sf., kök; mat, kost; kokkonst;
köks-kärl ; — casalinga, enkel, men god
matlagning, husmanskost; — economica,
folkkök; fare la 1. da —, koka mat[en]; i
troppi cuochi guastano la —, ju flera
kockar, ju sämre soppa,
cucináre vn., laga mat. — va., koka, tillaga;
(fig.) behandla, tilltyga, tillreda, anordna;
misshandla, [il[a] tilltyga.
cucinatúra sf., kokning, tillagning,
cuciniéra sf., kokerska,
cucinière sm., kock, köksmästáre,
cucino se abbadia.
cucire va., sy [ihop, fast]; häfta; samman-
flicka ; ~si la bocca, tiga.
oucito sm., söm, sömmande, -nad.
cucitóra sf., sömmerska,
cucitóre sm., skräddare,
cucitrice sf., sömmerska; — di Manco,
linnesömmerska,
cucitóra sf., söm[mande, -nad]; (kir.) söm,
hopsyning.
cuculiare va., skämta, drifva gäck med. —
vn., härma göken.
CUOÙIO, cùcùlo sm., (zool.) gök; (fig.) dum-
hufvud, fån.
cucùrbita sf., (bot.) kurbits, pumpa; (kern.)
destillerkolf, -panna,
cucurbitáceo a., kurbits-; le cucurbitacee.
gurkväxterna.
CUCÙzza sf., pumpa, kurbits; f hufVud
[-knopp], skalle.
CUCÙZZO, GUCÙZZOlo Jrø., hufvud ; topp, spets.
Cùffia sf., mössa, hufva, hårklädsel; hilka,
bammössa ; — da notte, nattmössa ; uscirne
per il rotto della —, (fig.) lyckas att
komma helskinnad från ngt.
cuffiáre va., äta 1. dricka glupskt.
CUffiétta sf., hilka, barnmössa.
CUffiótto sm., mössa, hufva,
cugina sf., cugino fsm., kusin.
CÙi Pr., som, hvilken ; åt hvilken ; hvad,
hvilka; il — ßglio, hvilkens son; la — figliuola,
hvilkens dotter; per —, och därföre,
hvarföre.
culaccfno sm., skvätt, rest.
culáccio sm., (slakt.) lår, länd [på oxe. etc.)
Culáia sf., uppsvälld buk på död fågel: il
tempo fa —, det är mulet,
culáio, culáre a., stjärt-; mosca culata. (zool.)
en sorts broms; (fig.) efterhängsen, tråkig
person; plågoande,
culáta sf., »röfva» ; battere una —, sätta en
röfva.
CUlátta sf., bakdel; (artill.) bakstycket,
kammarstycket [på en kanon]; botten; ø
bottensättning, -sats.
culbiánco sm., (zool.) snäppa,
cúlice sm., mygga,
culináre se abbadia.
culinária sf., kokkonst.
Culinário a., köks-, kök-, kulinarisk.
OÙIIa sf., vagga; (fig.) barndom; hemvist;
början.
oullaménto sm., vaggnlng, -ande.
oulláre va., ragga, gunga ; (fig.) invagga,
-söfva.
culminánte a.: punto —, höjdpunkt.
CÙlmine sm,, råge, öfvermätt; höjd, spets.
CÙlmo sm., (bot.) halm[strå].
CÙÌO sm,, bakdel, stjärt; (fig.) nedersta
delen, botten på åtskilliga föremål.
CÙIto I. sm., gudsdyrkan, -tjänst, kult;
religion ; dyrkan ; ministro dei culti,
ecklesiastikminister. — II. a., bildad, kunnig, lärd;
odlad.
cultóre sm., cultrice fsf., en som odlar;
jordbrukare ; — delle belle arti, en som
idkar de sköna konsterna.
CUitúra sf., odling, -ande, bruk, häfd;
skötsel, ans; kultur; bildning, lärdom.
Cùrnbria sf., (geogr.) Cumberland,
cumuláre va., [upp]hopa, samla, lägga på
hög; sammanlägga, hopslå; samtidigt
in-nehafva [flera ämbeten],
oumulataménte adv., i rikt mått, I öfverflöd,
cumulativaménte adv., hopningsvis, än
ytterligare, därjämte, tillika,
cumulativo a., ytterligare tillkommande,
cumulatóre Jrøw ackumulator; — <Fimpieghi,
F en som [olagligtvis] bekläder flera
ämbeten.
OÙmuIO sm., hög, hop, mängd, samling;
röra; mischmasch; hopande på en hand af
sysslor, ämbeten o. d.
oùna se culla.
Cunássa sf., (geogr.) Kunaxa.
cuneåle, cuneáto a., kilformig.
Cunegónda sf., (hist.) Kunigunda,
cuneifórme a., kilformig; scrittura —,
kilskrift.
Cùneo sm., $ myntstämpel, prägel; kil;
(ark.) hvalfsten.
Cùneo sf., (geogr.) stad i Piemont,
cunétta sf., vattningsgraf ; & ränngraf; pöl,
puss.
cunicolo, cuniculo sm., stoll, ort i grufvor;
& (fort.) mingång; (ibi.) kanin.
Cùnzia sf., (bot.) cypergräs.
cuóca sf., kokerska, köksa.
cuócere va., koka, steka, grädda, baka;
sjuda; bränna [tegel, kol, etc.]; bringa till
mognad; (läk.) smälta. — vn., koka;
svida, bränna, hetta; (fig.) plåga, smärta,
bekymra, pina. — si, bränna sig ; F berusa sig,
bli rusig ; bli kär.
cuocitúra se cocitura.
CUÒCO sm., kock.
CUÓÌ0 sm., hud, skinn; läder; cuoi sm. pl.,
cuoia sf., //.. lädervaror; tirar le cuoia.
F dö.
CUÓre sm., hjärta ; bröst, känsla, mod, måge,
behjärtenhet ; midt; innersta [tankar];
hjärtelag, sinne, böjelser; hjärtsköld;
kärna, kärnhus; (spelt.) hjärter ; människa;
nel — delt inverno, midt i vintern; gli
casca il —, han tappar modet ; farsi —,
fatta mod; aver —, ha mod; stáre a —,
ligga [ngn] om hjärtat; stáre in sul —,
plåga ; sfinimento di —, vanmakt,
svim-ning; toccar il —, röra, beveka;
öfvertyga; di —, di tum —, hjärtligt, af hjärtat;
col — alla mano, uppriktigt,
öppenhjärtigt; di buon —, hjärtligt, gärna, med
största nöje; a —, hjärtformigft]; a tnai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
