Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - demolire ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
demolire va., nedrifva, förstöra, rasera ;
slopa; omstörta,
demolitóre stn., nedrifvare ; omstörtningsman.
demolizióne sf., nedrifning, rasering &c.
dèmone stn., demon, ond ande.
demoniaco a., djäfvulsk ; besatt [af [-djäfvulen[-] {+djäfvu-
len]+} ; (fig.) rasande. — sm., en besatt,
demoniétto sm., liten djäfvul ; (fig.)
skälmunge, tjufpojke, rustibus.
demónio sm., djäfvul, demon, ond ande,
genius; (fig.) plågoande,
demoralizzáre va., ‡ demoralisera;
fördärfva sederna hos. ~si, bli modfälld,
-lös.
demoralizzáto a.,‡ demoraliserad;
modfälld.
demoraiizzatóre a., ‡ sedefördärfvande.
demoralizzazióne sf., % sedefördärf, sedes
löshet; förlust af själftillit; brist på
disciplin.
demórdere vn., släppa sitt bett. tag; (fig.)
afstå, ge vika; ge med sig, ge efter, låta
öfvertyga sig.
Demó8tene sm., (hist.) Demostenes,
denáio. denáro se danaro.
dendrite sf., (miner.) dendrit.
denegáre se abbadia.
denegazióne sf., [förjnekande, -else,
denigráre va., nedsätta, svärta, förtala,
denigratóre sm., bakdantáre, -talare,
denigrazióne sf., svärtande, förtal,
denomináre va., [be-, om]nämna, namngifva.
~si, kallas, heta.
denominatóre sm., (mat.) nämnare,
lenominazióne sf., benämning, namn; titel.
Jenotáre va., beteckna, utmärka; antyda,
tyda på.
denotazióne sf., beteckning; an-,
häntydning.
densèzza, densitá sf., täthet, fasthet.
dènso a., tät, fast, tjock.
dentále a., dental ; tand-.
dentáre va., ⚙ tanda. — vn., fä tänder.
dentária sf., (bot.) tandört.
dentário a., tand-.
dentarólo sm., ring, skallra [för små barn
att bita uti],
dentata sf., bett; tandhugg.
dentáto a., försedd med tänder; [-[såg]tan-dad;-] {+[såg]tan-
dad;+} som har brackor, hugg i eggen;
tand-formig, uddig ; uddad ; ruota dentata,
kugghjul; asta dentata, kuggstång,
dentatura sf., tandrad; tiden för
tandsprickningen.
dénte sm., tand ; 0 kugge, pinne, udd ;
tagg; hak, skåra; bräcka; hugg i eggen;
— canino, ögon tand; (bot.) hundgräs; —
incisivo, framtand ; — molare, oxeltand ;
— (Telefante, elfenben; — lattante,
mjölktand ; restáre a denti asciutti 1. secchi, f ej
fä ngt att äta; stå med lång näsa ; ej ha
lycka ; parlare fuor de*denti, tala ur
skägget.
dentelláre va., ⚓ tagga, udda ut.
dentelláto a. (pp.). uddad, taggad; kantad,
dentéllo sm. liten fin tand; uddig
inskärning; tandning; skåra, hak, hugg; spets,
udd; (i pl.) (ark.) tandlist på vissa
kolonner.
dèntice sm., en art fisk (Sparus Dentex).
dentièra sf., tandrad, tandgom; 0
utväxling, kuggverk.
dentifórme a., tandformig.
dentifricio a., tandrenande. — sm.,
tändmedel, -pulver, -tinktur.
dentista sm., tandläkare,
dentizióne sf., tandsprickning, -ömsning.
déntro I. adv., inne, inuti, innanför,
invändigt; in —, al di —, per di —, inuti,
invändigt, inifrån, invärtes ; inåt ; o — o fuori.
antingen ja eller nej ; il di dentro
(begagnadt ss. subst.) det inre, insidan. — II.
prep., [ut]i, inom.
denudaménto sm., plundring, utblottande ;
utblottadt tillstånd, brist, nöd ; (fig.)
afslö-jande, röjande,
denudáre va., afkläda, blotta; skala barken
[af träd] ; beröfva, utblotta, -plundra ; draga
[svärdet] ur slidan ; (fig.) afslöja,
uppenbara, röja. -si, afkläda sig; utblotta sig.
denudazióne sf., se denudamento.
denunciáre se denunziáre.
denánzia sf., denunziaménto fsm.,
angif-velse, anklagelse; offentlig förklaring,
förkunnande, tillkännagifvande, -else ;
uppgift ; — [matrimonia[e] 1. le denunzie,
lysning [till äktenskap],
denunziánte a., angifvande. — sm.,
angif-vare.
denunziáre va., förkunna, kungöra, förklara,
tillkännagifva; angifva; lämna förteckning,
uppgift på; ‡ uppsäga [ett kontrakt, etc.]
denunziatóre sm., angifvare.
denunziazióne sf., angifvelse; förklaring,
förkunnande.
Deodáto sm., (hist.) Deodat.
deostruénte a., (läk.) lösande, öppnande.
— sm., (läk.) lösande medel, laxermedel,
deostróere va., (läk.) häfva förstoppning 1.
stockning.
depauperáre va., göra fattig, bringa till tig-
garstafven, utarma,
depennáre va., utplána, -stryka, öfverstryka;
tillintetgöra,
deperiménto sm., aftynande, förfall, afmat-
tande, aftagande, försvagning,
deperire vn., försvagas, -sämras, aftyna, gå
under, förfalla,
depilatório sm., medel, som förorsakar hårets
affallande,
depilazióne sf., hårfällning,
deplorábile a., beklaglig, -ansvärd, ömklig,
jämmerlig.
deplorabilménte adv., på ett beklagligt satt;
ömkligt, jämmerligt.
deploráre va., beklaga, begráta,
deplorazióne sf., beklagande,
deplorévole se deplorabile.
deponénte I. a., (jur.) vittnande; verbo —,
(gram.) deponens. — II. sm., (jur.) afhördt
vittne ; en som deponerar pengar ; (gram.)
deponens.
depórre va., af-, ned-, bortlägga ; sätta,
ställa, lägga ifrån sig; sluta med, uppgifva;
afsätta [från värdighet]; insätta, deponera»
lämna i förvar; (jur.) vittna, aflägga
vittnesmål; afsätta, fälla [på botten], aflagra |
— le armi, sträcka vapen,
deportáre va., deportera, landsförvisa,
deportato sm., en deporterad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
