Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - E - estrinsecare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smörj elsen; — supplizio, dödsstraff. — II.
sm., det yttersta, yttersta delen, änden;
öfverdrift, ytterlighet; förtvifladt beslut;
all’»", till ytterlighet, i högsta grad ; essere
agli estremi, ligga på sitt yttersta ; gli
estremi si toccano, ytterligheterna vidröra
hvarandra.
estri nsecáre va., visa, yttra, yppa. ~si,
yttra sig; vara inbegripen,
estrinseco a., yttre, utvärtes,
èstro sm., yra, inspiration; nyck; (zool.)
styng (insekt),
estróso a., besynnerlig, nyckfull, underlig,
estuánte a., svallande, brusande, sjudande,
estuário sm., strandremsa, bred
flodmynning.
estuóso a., glödande, sjudande, stormande,
esuberánte a.,öfverflödig, ymnig, yppig;
svulstig.
esuberanteménte adv., i öfverflöd, ymnigt,
esuberanza sf., öfverflöd, -mått, yppighet;
svulst; ad —, i mängd, i öfverflöd,
ésula sf., (bot.) törel.
esulare vn., gå i landsflykt; lämna sitt
fädernesland,
esulceraménto sm., se esulcerazione.
esulcerare va., (läk.) orsaka sårnad, bulnad
på; (fig.) såra, smärta, sarga, förbittra. —
vn. o. ~si, buina, svullna,
esulcerativo a., som förorsakar sårnad.
esulcerazióne sf., sårnad, bulnad,
èsule sm., landsflyktig, biltog; afidar —, gå
i landsflykt,
esultante a., glad, jublande,
esultanza sf., jubel, fröjd, glädje,
gamman.
esultare vn., fröjdas, jubla, glädjas,
esultatório a., glädje-, jubel-,
esumare va., uppgräfva ur jorden,
esumazióne sf., uppgräfning [af likj.
etá sf ålder, lifstid; tid[ehvarf]; tidsålder;
tidsperiod ; /"— cadente, åren, ålderdomen ;
di tenera —, ung; di mezza —,
medelålders ; di [grande] —, till åren kommen ;
— minore, minderårighet,
etéra sf., hetär.
étera sf., ètere fsm., eter, luft ; himmel,
etéreo a., eterisk, eter-; ren, upphöjd,
himmelsk.
eterizzare va., förvandla till eter; (läk.) söf-
va med eter.
eterizzazióne sf., söfvande med eter.
eternaménte adv., evigt,
eternáre va., föreviga, ~si, föreviga sig,
bli odödlig,
eternitá,^, evighet.
etérno I. a., evig, evinnerlig; F högst
tråkig. — II. sm., det eviga; l’Eterno, Gud.
— III. adv., evigt ; in —, evigt, i evighet,
evinnerlig! ; oupphörligt ; ab —, sedan
evin-nerliga tider, af evighet.
eteróclito a., oregelbunden; sällsam,
underlig.
eterodossía sf., irrlärighet.
eterodósso a., irrlärig.
eterogeneitá sf., olikhet till art.
eterogèneo a., heterogen, olikartad,
främmande.
etésie sf., pl., regelbundna nordanvindar [i
Medelhafvet].
ètica sf., etik, sedelära; (läk.) hektik,
hektisk feber.
eticaménte adv., med afseende på
sedeläran.
etichétta sf., etikett; påskrift; abito di —,
gala-, högtidsdräkt,
ètico a., etisk; (läk.) hektisk, tärande;
utmärglad. — sm., som lider af tvinsot,
bröstsjuk ; etiker,
etimologia sf., härledning; formlära.
etimologicaménte adv., etymologiskt,
etimológico a., etymologisk,
etimologista sm., etymolog.
etimologizzáre va., utforska ett ords
upprinnelse. — vn., sysselsätta sig med
etymologi.
etiologia sf., (läk.) läran om sjukdomars
orsaker.
etiope, etiópe a., etiopisk. — sm., etiopier.
Etiópia sf., (geogr.) Etiopien,
etiópico a., etiopisk,
etisìa se tisi.
Étna sf., (geogr.) Etna.
ètnico a., hednisk. — sm., hedning,
etnografia sf., etnografi,
etnográfico a., etnografisk,
etnógrafo sm., etnograf,
etnologia sf., kunskapen om särskilda
folkslag.
etnológico a., etnologisk,
etopé[i]a sf., sedemålning,
ètra se itera.
Etrüria sf., (geogr.) Etrurien.
etrúsco a., etruskisk. — sm., etrusker.
ettágono sm., sjuhörning.
éttara sf., èttaro fsm., hektar.
ètte sm., obetydlighet, nästan ingenting;
non dire —, ej säga ett ord.
ettográmma sm., hektogram.
ettólitro sm., hektoliter.
Éttore sm., (hist.) Hektor,
eucarestia, eucaristia sf., nattvard,
eucaristico a., nattvards-.
Euclide sm., (hist.) Euklides,
eucrasla sf., (läk.) sund kroppsbeskaffenhet.
Eufémia sf., (np.) Eufemia,
eufèmico a., eufemistisk, förskönande,
eufemismo sm., eufemism,
eufonia sf., välljud, eufoni.
eufonicaménte adv., eufoniskt.
eufónico a., eufonisk, välljudande; för
välljudets skull inskjuten,
eufórbia sf., eufórbio fsm., (bot.) törel.
Eufrásía sf., (np.) Eufrasía.
Eufráte sm., (geogr.) Eufrat.
Eufrosina sf., (myt.) Eufrosyne.
Eugáneo a., (geogr.) Euganeisk.
Eugènia sf., (np.) Eugenia.
Eugénio sm., (np.) Eugen. «
Eulália sf., (np.) Eulalia.
euménide, euménidi sf., pl., (myt.) eumeni-
derna, furierna,
eunucáre va., snöpa,
eunúco sm., eunuck.
Euripide sm., (hist.) Kuripides.
euritmia sf., (estet.) skön ordning o.
proportion, harmoni,
èuro sm., sydostvind.
Európa sf., (geogr.) Europa,
europèo a., europeisk. — sm., europé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
