Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - F - favoleggiatore ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
favoleggiatóre sm., fabelskrifvare ; skräflare.
favolésca sf., falaska.
favolosaménte adv., fabelaktigt; otroligt,
vidunderligt,
favolositá sf., fabelaktighet.
favolóso a., fabelaktig, diktad, sagolik;
fabulös, otrolig, vidunderlig,
favónio sm., vestanvind.
favóre sm., ynnest, -betygelse, -bevis[ning],
gunst, nåd, nådebetygelse, -bevis, favör,
bevågenhet ; fare un — a, göra en tjänst;
usatemi, fatemi il — di, var god och ; per
—, var god; om ni vill vara så god;
godhetsfullt; a —, in — di, till förmån för,
för ... skull ; venire in — di, komma i
gunst hos.
favoreggiáre va., gynna; vara bevågen;
befrämja, -fordra,
favorévole a., gynnande, gynnsam;
gynnsamt stämd, nådig, bevågen; fördelaktig,
favorevolménte adv,, gunstigt, benäget;
fördelaktigt.
favorire va. o. vn., befrämja, -fordra, hjälpa,
understödja; gifva, skänka; gynna, vara
bevågen ; vara god, hafva godheten att ;
mi favorì d’una visita, han hedrade mig
med ett besök; mi favorisca una sedia,
var god o. gif mig en stol ; favorite
a-scoltarmi, var god och hör på mig ;
favorisca! [var god och] stig ini var så godi
vuol —} behagas det? skall det vara?
favorita sf., favorit; älskarinna,
favoritismo vsm., favoritvälde, -regering,
favorito sm. (a.), favorit[-], älskling[s-], F
lif-; gunstling,
favüle, faüie sm., [skördad] bönåker;
bön-ref.
Fázio sm., förkortn. af Bonifazio.
fazióne sf., anhang, parti, sekt ; post, -ande;
träffning, drabbning; drag, uppsyn,
fysionomi ; essere di —, stå på post.
faziosaménte adv., upproriskt,
fazióso a., orostiftande, upprorisk, upprors-;
stämplande. — sm., oroligt hufvud ;
upprorsstiftáre.
fazzolétto sm., näsduk; — [da col[o], hals-,
hufvudduk.
fè sf., tro, löfte; a — di Dio, min själl
minsann !
febbráio sm., februari.
fèbbre sf., feber[sjukdom] ; — terzana,
an-nandagsfrossa ; — quartana,
tredjedags-frossa.
febbrétta, febbriciáttola sf., lindrig feber,
febbricitá sf., feberaktighet.
fobbricitánte a. (sm.), febersjuk, -patient,
febbricitáre vn., ha feber,
febbricóso a., febersjuk; -aktig; feberalst-
rande, feber-,
febbrlfero, febbrlfico a., feberalstrande.
febbrifugo a. (sm.), (läk.) feberdrifvande
[medel].
febbrile a., feberaktig; förenad med feber;
feber-.
febbróna sf., febbróne fsm., stark feber.
febbróso se abbadia.
febbrùccia se febbretta.
Febèa sf., (myt.) Febe; (poet.) måne.
Fébo sm., (myt.) Febus, Apollo; (fig.) solen.
fecale a. ; materie fecali, exkrementer.
fèccia sf., dr äg g ; bottensats, -falle» grums;
smuts, orenlighet; (fig.) afskum; slödder,
fecdóso a., full af drägg ; usel, föraktlig ;
obehaglig,
fecciume sm., drägg ; smuts,
feciáie sm., vapen-, krigshärold,
fècola sf., kraftmjöl.
fecondábile a., som kan befruktas, göras
fruktbar, fruktsam,
fecondaménte adv., rikligt, ymnigt,
fecondánte a., befruktande; som gör
fruktsam.
fecondáre va., befrukta; göra fruktbar,
-bärande, -sam, bördig; rikta, rikligt förse,
fecondatóre a., befruktande; som gör
fruktsam.
fecondazióne sf., befruktning; befruktadt
tillstånd.
feconditá sf., fruktsam-, fruktbar-,
bördighet, rikedom,
fecóndo a., fruktsam; fruktbar, -bärande,
-bringande; gifvande, bördig, rik;
gynnande för växtligheten ; befruktad,
feculénto a., full af orenlighet, grumsig.
fède sf., tro ; trohet ; löfte, ordhållighet ;
heder; trovärdighet, tillförlitlighet, tillit,
förtroende; intyg, attest; vigselring; degno
di —, trovärdig; articolo di —, trosartikel;
dar, aggiustar, prestar — a, sätta tro tiil;
aver — in, hafva tillit till ; far — di.
intyga, vitsorda, bevittna ; bevisa, bestyrka ;
— di nascita. — battesimale, dopattest ;
in —, till bestyrkande hvaraf; in — mia!
min själ ! minsann i in buona —, på god tro.
fedecommessário sm., fideikommissarie.
fedecommésso sm., fideikommiss. — a. o.
pp., gifven i fideikommiss,
fededégno a., trovärdig, tillförlitlig,
fedéle a., trogen; trofast; pålitlig, god,
säker; sanningsenlig ; rättrogen, troende. —
sm., [för]trogen vän; rättrogen, kristen,
fedelménte adv., troget, trofast; pålitligt,
fedeltá sf., tro[fast]het; pålitlighet;
noggrannhet, riktighet; sorgfällighet,
fódera sf., örngåttsvar; bolstervar.
federále a., förbunds-; federalistisk.
federalismo sm., förbundssystem,
federalista sm., federalist.
federativo a., förbunds-.
federáto a., förbunden, förbunds-,
federe-rad.
federazióne sf., förbund, federation.
Federico se abbadia.
Federlga sf., (np.) Fredrika.
Federigo sm., (np.) Fredrik,
fedifrago a., förrädisk, menedisk, trolös,
fedina sf., attest, intyg; (mest i pl.)
polisonger; — penale, prästbetyg,
fèdo a., osnygg, oren, smutsig,
fegatèlla Sf, (bot.) lefvermossa.
fegatéllo sm., (kok.) stekt lefver,
fegatlno sm., fågellefver. — a., lefver-,
fégato sm., lefver; (fig.) fräckhet, mod,
o-förskämdhet ; olio di —, fisklefverolja ;
pasticcio di —, gåslefverpastej ; che —/ så
fräckt!
fegatóso a., sjuk i lefvern ; lefverfärgad.
félce sf., (bot.) ormbunke,
felcéta sf., feicéto fsm., ställe, dar
ormbunkar växa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
