Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - F - finestra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finèstra sf., fönster[öppning, -luft]; —
inginocchiata, bukig fönsterbalkong ; è
meglio cascar dalla — che dal tetto, af två
onda ting bor man välja det minsta,
flnestrfno sm., litet fönster; vindsfönster,
•glugg» biljettlucka; dörrlucka,
flnestróne sm., stort fönster; kyrkfönster,
fi nétto sm., ett slags fint ylletyg [från [-Florens].-] {+Flo-
rens].+}
finézza sf., finhet, godhet, äkthet; slughet,
skarpsinnighet; sinnrikhet; grannlagenhet;
list, knep; (äfv. i pl.) artighet, vänlighet,
höflighet, ynnestbevis, vänligt mottagande;
mi faccia la — di. gör mig den tjänsten
att.
fingere va., låtsa; föregifva, hyckla; [upp-]
dikta, hitta på. — vn. o. ~si, förställa
sig; låtsa.
fingiménto sm., hycklande, uppdiktande &c.
liniménto sm., fulländad utarbetning; [af-]
slutande, afslutning; sadelmundering,
seldon, remtyg; garnityr, smycke; tillbehör;
utrustning; — da tavola, duktyg,
uppsättning.
finimóndo sm., världens ände, yttersta
dagen; stor olycka,
finire va., afsluta, sluta [med]; fullborda,
jända; göra slut på, bli färdig med; [-utarbeta, lägga sista hand vid ; döda. — vn.,
sluta, taga slut, upphöra; ända, aflöpa; dö;
ha ßnito trenf anni, han har fyllt tretti år;
finirla, komma till ett slut, sluta, göra slut;
andare a — male, få ett dåligt slut.
flnitaménte adv., bestämdt, afgjordt;
fulländadt.
finitézza sf., fulländning, fullkomnande,
-komning, -komlighet, mästerskap,
finitimo a., angränsande,
finito I. pp. (a.), [af]slutad;
fulländad,-kom-lig; öfver[stökad], färdig; bestämd;
begränsad, ändlig, inskränkt; (gram.) finit;
slut, förbi, ute med; uttröttad, utmattad;
utnött; farla finita, få ett slut, sluta, göra
slut, upphöra; è un uomo —, det är ute
ined honom; per noi la i finita, det är
ute med oss! vi äro förlorade. — II. sm.,
(filos.) det ändliga,
finitóre sf., se finimento.
finlandése a. (sm.), finsk, finne.
Finlándia sf., (geogr.) Finland; il golfo di
—, Finska viken.
Finmárk sm., (geogr.) Finmarken,
fin ni sm. pl., (geogr.) finnar.
finnloo a., finsk.
fino a., fin, späd, tunn ; äkta, gedigen ;
fint-lig, slug; skarp, sinnrik, klyftig; utmärkt,
ypperlig. — prep., ända [til[s] ; till och med;
fin qui. ända hit, ända hittills ;fin lá, ända
dittills ; fin da, allt ifrån, från o. med \fino
a che, — a tanto che, till dess att; innan;
så länge som.
finocchiétto sm., liten späd fänkål.
fiilócchio sm., (bot,) fänkål; dare, pascer di
—, inbilla ngn ngt ; — / finocchi t prat !
strunt! för tusan!
flnooohlúna sf., fankåiskorf.
finóra adv., ända hittills, tills nu.
ffnta sf., förställning, hyckleri; (fäkt.) fint;
(skrädd.) ficklock ; far — di, låtsa som om.
fintággine se abbadia.
fintaménte adv., med förställning, hycweri.
fintantochè konj.t till dess att; innan; si
länge som.
fintino sm., löshår, -valk.
finto pp. af fingere. — a., låtsad ; lös-,
konstgjord; falsk, bakslug; denti finti,
löständer.
finzióne sf., låtsande, förställning; hyckleri;
bakslughet, konst, knep; dikt, saga, fik*
tion, inbillning,
fio sm., län, förläning; grundränta;
krigsskatt; straff, bestraffning ; pagare il — di,
fä lida straffet för ; porre a —, pålägga ngn
straff.
fiocággine, fiocagióne sf., heshet,
fioccáre vn., snöa [i stora flingor]; (fig.)
hagla, vara uppsjö på.
fioccáto, fiocchettáto a., spräcklig, fläckig,
fiocchétto sm., tofs, bandrosett, -vippa.
1ÌÓCC0 sm., tapp, tofs, flocka; flinga;
bandrosett, -vippa ; spratt, puts ; — di neve,
snöflinga ; — del piede, fotvrist ; pranzo coi
fiocchi, stor, utsökt, fin middag ; fare una
cosa coi fiocchi, göra ngt med stor ståt,
med pomp och ståt.
fiochézza sf., heshet,
fiócina sf., ljuster; harpun.
fiócine, fiócino sm., skalet på vindrufvan >
drufstjálkar o. skal; russin-, vindrufkärna.
fiocinière sm., harpuneráre, fiskare med
ljuster.
fióco a., hes; sträf; dof, svag, matt; luce
fioca, matt sken.
fionda sf., slunga.
fiondatore sm., slungare ; (hist.) »frondör».
Fiónia sf., (geogr.) Fyen.
fioráia sf., blomsterflicka, -försäijerska ; en
som förfärdigar konstgjorda blommor,
fioráio sm., blomsterhandlare; en som
förfärdigar o. säljer konstgjorda blommor.
fi0ral(80 sm., (bot.) blåklint,
fioráme sm., blomstersirat; allehanda
blommor.
fioráto a., blommig,
fiorcappúccio sm., (bot.) riddarsporre.
fiordaliso sm., (bot.) lilja; (herald.) fransk lilja,
fióre sm., blomma, blomster; glans; (fig.)
det bästa, kärnan af ngt ; mögel [på vin o.
jästa drycker]; (kem.) sublimat; (i //.)
(spelt.) klöfver; (läk.) månadsrening; (boktr.)
träsnitt; — finto, konstgjord blomma; —
di farina, flormjöl ; — di latte, grädde ;
— del rame, ärg; fante di fiori,
klöfver-knekt; essere in —, (fig.) blomstra, vara
blomstrande ; a — £ acqua, di terra, jäms
med vattenbrynet, jäms med marken; un
— non fa ghirlanda, en fluga gör ingen
sommar ; un — di galantuomo, en
hederskarl, en utmärkt man; non —, icke det
ringaste.
fioreggiare vn., blomstra,
fiorellino, fioréllo sm., liten blomma,
fiorénte a., blommande, blomstrande,
blomsterprydd; i flor.
fiorentinaménte adv., på florentisk dialekt,
tlorentineggiáre vn., lägga an på att tala
som florentinarna.
fiorentinfsmo sm., florentinsk språkegenhet,
fiorentino a., florentinsk* — sm.,
florentinare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
