Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - I - intessere ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Intéssere va., In-, samman-, hopfláta ; väfva
med inslag af guld-, silfvertråd I. silke.
Intessitóra se abbadia.
Intestábile a., (jur.) icke berättigad att
aflägga vittnesmål,
intestáre va., Skrifva 1. sätta främst, öfverst
1. i början [af en bok, sida, lista, bref, etc.];
[in]skrifva på ngns namn ; gt förena [två
trästycken] vid deras ändar; — una pagina
ad uno, skrifva ngns namn 1. titel i början
(öfverst) på en sida. ~si, envisas.
Intestáto a. o. pp., [in]skrifven på ngns namn;
med namn påskrifven ; (äfv.) envis,
egensinnig ; morire —, (jur.) dö utan att ha gjort
testamente.
Intestatóre, Intestazióne sy., titel, pl-,
öfverskrift ; rubrik ; förening, hopfogning ;
(fig.) envishet.
Intestinále a., (anat.) tarm-,
intestino I. a., inre, invärtes ; inbördes ;
guerra intestina, inbördes krig. —- II. sm.,
(anat.) tarm; (i pl.) inälfvor.
Intiepidire va., göra ljum, ljumma ; kylslå,
afsvala. — vn., bli ljum. [af]svalna (äfv.
fig.)
Intier... se inter...
Intigna... se intarla..,
intigneró se intingere.
Intimaménte adv., innerligt, mycket nära,
på det närmaste, förtroget,
intimáre va., förständiga; stämma; delgifva,
anmana ; uppfordra ; — la resa, uppfordra
till kapitulation ; — la guerra, förklara krig;
gli venne intimato di, han blef uppfordrad
att.
Intimazióne sf.. instämning (vid vad) ;
stämning ; anmaning, förständigande ;
uppfordran, sommation ; — di guerra,
krigsförklaring.
Intimidazióne sf., skrämmande ; skrämsel,
hotelse.
Intimidire va., skrämma, hota. — vn. o, — si,
bli skrämd, rädd.
Intimidita sf., djärfhet, oförskräckthet,
intimido a., djärf, oförskräckt.
Intimitá sf., innerlighet, förtrolighet.
Intimo a., innerst; (fig.) innerlig, förtrogen;
förtrolig. — sm., inre, innersta; förtrogen
[vän].
Intimoriménto sm., skrämmande ; skrämsel.
Intimorire se abbadia.
Intingere va., doppa, blöta ; (fig.) göra till
deltagare, komma ngn att vara med om 1.
taga del i [en sammansvärjning, ett brott,
etc.].
Intingolo sm., (kok.) ragu; skarpsås.
Intinto a. o. pp. (af intingere), blött, doppad;
(fig.) medbrottslig, delaktig ; fradicio —,
genomvåt, lungblöt. — II. sm., (kok.) sås,
saft.
intirannlre vn. o. —sl, bli tyrann,
intirizza... se intirizzi...
Intirizziménto sm., stelnande [af kö[d] ;
förslappning.
Intirizzire va., göra stel o. styf, stelfrusen,
stelnad, domnad. — vn., stelna, styfna ;
domna ; bli stel, stelfrusen ; bli slapp, slö.
Intirizzito a. o. pp., stel o. styf, stelfrusen,
stelnad ; (fig.) styf, stel, rak.
Intisioáre, intisichir© va., kotorna att blifva
lungsiktig ; komma att magra. — vn. o.
—Si, bli lungsiktig, få lungsot ; magra,
täras, aftyna, försvagas ; far —, göra
förtviflad, förtretad, ledsen ; väcka ond blod.
Intitolaménto sm., titel, påskrift, rubrik,
intitoláre va., titulera, rubricera, gifva titel
åt; tillägna, dedicera, ~si, titulera sig,
antaga titel af.
intitoláto pp., titulerad, som har till titel,
som bär titeln,
intitolazióne sf., titel, påskrift, rubrik;
tillägnan, dedikation,
intollerábile a., odräglig, olidlig,
outhärdlig; intolerant,
intollerabilitá sf., olidlighet.
intollerabilménte adv., odrägligt, olidligt,
outhärdligt,
intollerándo a., odräglig,
intolleránte a., ofördragsam, Intolerant,
intollerantfsmo sm., ofördragsamhetsanda.
Intolieránza sf., ofördragsamhet, intolerans.
Intombáre va., begrafva,
intonacáre va., (mur.) rappa, kalkslä.
Intonacatúra sf., (mur.) rappning.
Intónaco sm., (mur.) rappning ; skorpa, hård
yta ; dare /’— ad un muro, rappa en mur.
intonáre va., angifva tonen [ti[l] ;
komponera ; börja, taga upp, uppstämma, sjunga;
antyda ; intonarla troppo alta, (fig.) taga
sig myndig ton, tala ur alltför befallande
ton, sätta sig på sina höga hästar.
Intonazióne sf., intonering ; färgton,
intonchiáre vn., (agr.) angripas afsädesmask.
intonchiáto a. o. pp., angripen af
sädesmask.
intonio... se intonac...
Intónso a., oklippt ; libro —, ouppskuren bok;
bok, hvars marginal ej blifvit afskuren,
intontire va., bedöfva ; förbluffa. — vn., bli
dum. slö; bli bestört,
intontito a. o. pp., förbluffad, slagen,
intoppåre, Intcppicáre va., möta, råka. —
-— vn. o. ~si, stöta emot, på, ihop; råka
på.
intóppo sm., hinder, svårighet, tvång, band;
möte, sammanträffande,
in tor áto a., rasande, ilsken [som en tjur],
intorbare se abbadia.
intorbidaménto sm., grumlande ; störande ;
uppror.
intorbidire, Intorbidire va., grumla, göra
grumlig, oklar, uppröra ; störa, oroa, rub- _
ba. bringa oreda i, förvirra, ~si, grumla
sig, bii grumlig ; bli töcknig, mulen ;
förvirras, bli stött.
Intórcere va,, sammanrulla, -veckla,
intormentimento sm., domning, stelnande,
styfnande &c.
Intormentire va., göra stel o. styf, domnad,
valen. — vn. o. —SÌ, stelna, domna, bii
stel &c. ; bedöfvas, bli slagen af häpnad,
intornláre va., omgifva.
Intórno I. adv., omkring ; air —, tutte air ~>,
— —, d’ogfti —, rundt omkring. — II.
prep. : — a, omkring ; hos ; cm, angående ;
ungefar, vid pass ; stáre — ad uno, ligga
öfver ngn med böner,
intorpidire va., göra styf o. stel, domnad,
valen, förtaga känseln ; förslöa. — vn., bli
styf o. stel, domna, våln» ; bli slö, förslöas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
