Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - magnano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
magnáno sm., lås-, klensmed.
magnáre se abbadia.
magnète sm., magnat, storman.
magnatizio a., magnat-.
magnèsía sf., magnesía, talk-, bitterjord.
magnesiaco a., magnesía-; som innehåller
magnesía ; magnesium-,
magnèsio sm., (kem.) magnesium (metall),
magnesite sf., (miner.) magnesit, sjöskum.
magnète sf., magnet,
magneticaménte adv., magnetiskt,
magnètico a., magnetisk, magnet-,
magnetismo sm., magnetism, magnetisk
kraft.
magnetizzaménto sm., (fys.) magnetisering,
magnetizzáre va., bestrylca med magnet,
magnetisera.
magnetizzatóre sm., magnetisör.
magnetizzazióne sf., magnetisering,
magnificaménte adv., praktfullt, präktigt,
magnificaménto sm., förhärligande,
magnificare va., förhärliga, prisa [o. ära],
upphöja, ~si, berömma sig själf,
magnificat sm., Jungfru Marias lofsång;
F mat, måltid,
magnificatóre sm., loftalare. -predikant,
magnificènte a., praktfull, ståtlig, härlig;
frikostig, liberal,
magnificènza Sf, prakt, ståt; magnificens,
härlighet (titel) ; frikostighet.
magnifico a., praktälskande ; praktfull,
präktig, härlig; frikostig,
magniloquènza sf., högt språk, hög stil;
emfas.
magniloquo a., hög, upphöjd, upplyftande ;
högtrafvande.
magnitùdine sf., storhet, storslagenhet,
mágno a., stor; berömd, ryktbar; frikostig.
Mágno sm., (np.) Magnus; Carlo —, Karl
den Store.
magnólia sf., (bot.) tulpanträdet; blomman
därpå.
mágo sm., trollkarl, häxmästáre; mager. —
a., magisk, troil-,
magógano sm., mahogny[träd].
magoláto sm., (agr.) rum mellan fåror,
magóna sf., ⚓ drif-, kallhärd ; hytta ; (fig.) rikt
ställe ; öfverflöd, mängd ; magasin, lager,
magonière sm., afdrifvare; [grof-, hammar-J
smed.
Magónza sf., (geogr.) Mainz»
mág ra sf., (mest i //.) lågvatten [i Nilen].
magraménte adv., magert; (fig.) knappt,
torftigt, klent, dåligt,
magrétto a., något mager, mageriagd.
magrézza sf., magerhet; armod, torftighet;
obetydlighet, torrhet, andefattighet;
ofruktbarhet ; lågt vattenstånd,
mag rf no se magretio.
mágro a., mager; obetydlig, tarflig, torr,
torftig, andefattig; ofruktbar; fadd,
intetsägande; tom. — sm., magert [stycke, bit];
fastlagsmat, mager mat ; fare —, fasta (ej
äta kött) ; giorno di —, dag, då man ej får
äta kött (hos katolikerna),
mál adv., vid något tillfälle ; [icke] någonsin;
aldrig; för alltid, för evigt; (såsom
fyll-nadsord:) då; non —» aldrig; — no,
ingalunda ; .— e poi aldrigr i lifvet ; «—’ piü.
aldrig någonsin* visst icke; m* sempre.
sempre —, alltid; come — ? huru? är det
möjligt? quanto —, mycket, oerhördt.
Máia sf., (myt.) Maja.
maiála sf., sugga, so.
maialatúra sf., tidpunkt, då man slaktar
grisar.
maiále sm., svin, gris; fläsk, svinkött.
maialino sm., digris.
maialóne sm., stort svin; (fig.) snuskpelle,
gris.
mainó adv., nej, visst leke.
máio sm., majstång.
maiólica sf., majolika, fajans, oäkta porslin,
maionésa sf., (kok.) majonnäs-, oljesås, skarp
sås.
maiorána sf., (bot.) mejram.
maiorásoo sm., fideikommiss,
maior... se maggior...
máis sm., majs.
mais] adv., ja, jo visst,
maiùscola sf., se maiuscolo sm.
maiuscolétto sm., (boktr.) liten
initialbok-staf.
maiùscolo I. a., stor, initial-; betydande
grof; un a —, ett stort a; lettera
maiuscola, stor bokstaf ; errore —, groft fel. —
II. sm., stor bokstaf, initialbokstaf.
Maiórca sf., (geogr.) Majorka.
malabé3tla Sf.. farlig person,
malábile a., tölpig, oskicklig,
malacárne sf., dåligt kött.
maláccio sm., svårt ondt, lidande,
malaccétto a., illa upptagen, mottagen,
malaccóncio a., illa tilltygad ; illa gjord,
malaccortaménte adv., drumügt, oskickligt,
oförsiktigt.
malaccórto a., oskicklig, drumlig,
oförståndig, oklok, obetänksam, oförsiktig.
Malachia sm., (bibi.) Malakias.
malachíta, malachite sf., malakit (mineral),
malacreanza sf., Ohöflighet, oartighet; brist
på uppfostran, oskick,
maladétto, maladíre se maledetto, maledire.
malafatta sf., fel [i Väfnad],
malaféde sf., oärlighet, samvetslöshet,
oredlighet, falskhet,
malaffétto a., afvog, hätsk.
Málaga sf., (geogr.) Malaga,
malagévole a., svår; obekväm, besvärlig;
kinkig ; trött-, mödosam,
malagevolézza sf., svårighet; möda be vär
obehag, besvärlighet,
malagevolménte adv., svårt, besvärligt,
mödosamt, med möda.
malagiato a., svår; knapp; i dåliga ön tän
digheter, i trångmål, i behof,
malagrazia sf., trumpenhet, tvärhet, tölpig
het, otymplighet.
malagùra sf., dåligt förebud,
mal ag ur... se för öfr. malaugur...
malalingua sf., ond, giftig tunga ; baktalare,
malaménte adv., illa, dåligt, jämmerligt,
vårdslöst; knappt, med mycken möda.
malanconia se abbadia.
malandare vn., gå förlorad, förstöras, bli
förstörd ; gå illa, misslyckas ; komma i
svåra omständigheter,
malandato a. o. pp., bragt i dåligt tillstånd,
försatt t dålifift skick ; essere w in salute,
befinna sig i dåligt hälsotillstånd, ha svag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
