Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - Monte Bianco ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nMonte Biáco sm., (geogr.) Mont Blanc.
Monte Cenfsio sm. l geogr.) Mont Cenis.
Montenégro stn., (geogr.) Montenegro.
Montevidéo sf., (geogr.) Montevideo,
monticciuólo, monticéllo sm., kulle,
bergknalle, höjd; (fig.) liten hög.
montoncfno sm., liten gumse; fårskinn,
montóne sm., gumse, bagge; får; färkött,
-skinn ; (astr.) väduren ; (fig.) färskalle, nöt;
& murbräcka; & hejare,
montuositá sf., bergig natur,
montuóso a.. bergig, backig,
montó ra sf., uniform, livré,
monumentáie a., monumental, storartad,
monuménto sm., minnesmärke, -vård,
monument ; stor offentlig byggnad.
Mónza sf., (geogr.) stad i Lombardiet,
móra sf., mullbär; (äfv.) uppskof, dröjsmål ;
stenhög ; starkt mörklagdt, brunett
fruntimmer; negrinna; ett slags fingerspel (se
morra) ; — [prugno[a], björnbär ; mettere
in —, (jur.) stämma någon att fullgöra sina
skyldigheter,
morále a., moralisk, sedlig, sedelärande,
sede-, etisk; andlig, inre. — sf., sedelära,
sederegel; moral; etik; sedlighet. — sm.,
moral; sinnesstämning; (läk.) själen, anden
(hos människan),
moraleggiáre se moralizzare.
moralista sm., sedeläráre, moralist,
moralitá sf., sedelära, sederegel ; sedlighet ;
moral.
moralizzáre va. o. vn., anställa moraliska
betraktelser, moralisera; göra sedlig; läxa
upp.
moralizzazióne sf., sedeförbättring;
moralpredikan.
moral ménte adv., moraliskt, i moraliskt
hänseende ; till moralen ; till sinnesstämningen ;
enligt sundt omdöme, efter allt utseende,
alldeles, sannolikt,
moráto a., becksvart (om häst),
moratório a.: lettera moratoria, (gam. jur.)
järnbref.
Morávia sf., (geogr.) Mähren,
morávo a., mährisk ; fratello —, herrnhutáre.
morbétto sm., illamående, opasslighet.
morbidaménte adv., mjukt, lent, vekt, fint;
(mål.) fylligt, mjukt o. lent.
morbidaménto sm., uppmjukande,
morbidézza sf., mjukhet, lenhet, vekhet,
fyllighet; skonsamhet, mildhet; veklighet,
klemighet, bekvämlighet,
mórbido a., mjuk, len, vek, fin ; (mål.)
fyllig, mjuk o. len; veklig, klemig; (läk.)
sjuklig ; sjukdoms- ; böjlig, foglig; vällustig,
morbifero, morbifìco (iak.) sjuklig, osund,
morbillo sm., (läk.) mässling,
mórbo sm., smittosam sjukdom, farsot, sjuka ;
pestsmitta; stank; (fig.) pest, landsplåga,
fördärf; — regio, gulsot; — sacro,
fallandesjuka; — asiatico, kolera; — gallico,
venerisk sjukdom; — virgineo, bleksot,
morbosaménte adv., sjukligt,
morbositá sf., sjuklighet.
morbóso a., sjuklig; sjukdoms-,
mórchia sf., bottensats på olja.
morchióso a., full med bottensats (om olja),
mordáoe a., bitande, frätande, skärande ;
(äg.) skarp, bitter, satirisk, personlig.
mormorazione
mordaceménte adv., bittert, skarpt ; (fig.) pá
ett bitande sätt, häftigt, med bitterhet, med
skärpa.
mordacitá sf., frätande egenskap, frätning;
(fig.) bitterhet, skärpa, bitande
försmädlighet.
mordènte a., bitande; skarp. — sm.,
fernissa till förgyllning af metaller,
betningsmedel; (mus.) ett slags drill,
mórdere I. va., bita taf]; gnaga [på], fräta
[på], túra; beta; (fig.) hacka, hugga på,
klandra; kränka; — il freno, tåligt lida,
fördraga ngt; — la polve, la terra, bita i
gräset, stupa. — II. vn., bita, bitas; 0
taga fäste, gripa in. ~si, bita sig,
hvarandra ; kritisera hv., hacka på hv.; — le
mani, le dita, [få] bittert ångra sig.
mordicaménto sm., stickning, sveda,
mordicáre vn., sticka, svida, bränna (om
sår).
mordicativo a., stickande, svidande, frätande,
mordicazióne sf., stickning, sveda, hetta,
mordigallfna sf., (bot.) nate,
mordiménto sm., bett; tadel, klander,
morditúra sf., bett; (fig.) styng,
moréllo a., svartmuskig; becksvart (om häst),
morèna sf., (zool.) murena (ålfisk) ; (äfv.)
morän.
morènte a., döende; dödlik; smäktande;
bortdöende, etc.
morésca sf., morisk dans.
morésco a., morisk.
moréto sm., ställe planteradt med
mullbärsträd.
morettina sf., liten svart siden- 1.
sammetsmask ; brunett dam.
morétto sm., ung 1. liten neger; mörk,
brunlett karl. — a., svartmuskig.
Morfèo sm., (myt.) Morfeus.
mórfia sf., trut.
morfina sf., morfin,
morfologia sf., formlära.
mórga sf., bårhus, likhus,
morgána ifata —, hägring,
morganático a., morganatisk.
moria sf., pestsmitta ; dödlighet,
moribóndo a. (sm.), döende,
moriccia sf., stenhög; sten, fyllnadsgrus;
kallmur.
morice, morfei sf pl., (läk.) hemorrhoider.
morigeráre va., lära skick o. seder ;
uppfostra, göra ordentlig, stadig,
morigeratézza sf., ordentligt, stadgadt
uppförande; goda seder,
morigeráto a. o.pp., ordentlig, stadig,
hyfsad, städad,
morióne sm., stormhatt, pickelhufva.
morire vn., dö; förgås; slockna; dö bort;
far —, döda, aflifva ; taga lifvet af ; — di
fame, hungra ihjäl; vara ytterst hungrig;
— di una persona, vara dödligt kär i ngn.
Mormóni sm. pl., (hist.) mormoner,
mormoracohiáre vn., baktala, förtala, tala
illa om ngn.
mormoraménto sm., mummel, mumlande,
mormoráre va. o. vn., [fram]mumla; sorla,
porla, susa, prassla; (fig.) hviska, glunka,
klandra, tala illa [om ngn],
mormoratóre sm., bakdantáre.
mormorazióne sf., baktalande, förtal.
- 334 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
