- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
428

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - R - regolarita ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


va., ordna, reglera, fastställa, göra upp,
iordningställa; regelbinda; rätta, ställa;
styra ; — un conto, betala en räkning, ~si,
rätta sig. ställa sig till efterrättelse,
uppföra sig; lefva ordentligt; saper come —,
veta, hvad man skall rätta sig efter,
regolaritá sf., regelbundenhet &c. (se
regolare, a.)’, punktlighet, ordning; noggrant
iakttagande af klosterreglerna,
regolarizzáre va., ordna, reglera,
iordningställa, fastställa,
regolarizzazióne sf., reglering, reglerande,
ordnande.
regolarménte adv., reguliärt, regelbundet,
ordentligt, noga; vanligtvis,
regolataménte adv., ordentligt, efter
bestämda regler, regelbundet, -mässigt; på
bestämd tid.
regolatézza sf., regelbundenhet, ordning,
regoláto a., reglerad, ordnad; regelbunden,
-mässig, ordentlig, stadig ; reguliär ; jämn,
afpassad.
regolatóre a., reglerande, ordnande. — sm.,
regulator ; -ventil ; pendel [i ur] ; (fig.)
måttstock; styráre, ledare, ordnare.
regolétto sm., (ark.) plattlist; (boktr.) sätt-,
mellanslagslinje ; kolumnmått.
regollzia sf., lakrits.
règolo sm., ung konung, konungaättling;
linjal ; $ kritsnöre ; mått-, gradstock ; (ark.)
plattlist ; järnvägsskena; basilisk[öd[a]; (bot.)
gulsippa ; (gam. kem.) regulus (ren metall);
(i pl.) väfkam, -sked.
Règolo sm., (hist.) Regulus.
regressióne sf., regrésso fsm., återgång.
-komst, -vändande ; (jur.) rätt till återgång,
regurgitáre m. fl., se rigurgitáre, etc.
reiétto a., förkastad, ratad, försmådd ; som
skys af alla människor; kuggad [i examen].
— sm., öfvergifven sälle; liderlig person,
reiezióne sf., förkastande &c. (se föreg.),
reimpórre va., åter pålägga,
reimportáre va., åter införa I. reimporterá,
reimportazióne sf., återinförsel.
refna se regina ; (zool.) karp.
reino sm., liten konung,
reintegraménto sm., se reintegrazione.
reintegrare va., återinsätta [i tjänst, etc.];
återställa ; godtgöra, ersätta,
reintegrazióne sf., återinsättning i tjänst &c.
(se föreg.),
reitá sf., brottslighet; illvilja, ondska,
reiterábile a., som kan upprepas &c.
reiteraménto sm., se reiterazione.
reiteráre va., [åter]upprepa, förnya; göra
om igen.
reiterataménte adv., ideligen, upprepade
gånger.
reiteratfvo a., återförnyande.
reiterazióne sf., [återupprepande,
relåsso a. (sm.), återfallen [kättáre, syndare],
relativaménte adv., relativt ; jämförelsevis ;
— a, med afseende på, beträffande; i
förhållande till, etc.
relativitá sf., relativ beskaffenhet,
relativo a., relativ. — sm., relativt
pronomen, ord.
relatóre sm., berättáre; (jur.) föredragande,
referent ; tidningsreferent, reporter ; &
åklagare vid krigsratt, kri|pfiskal. I
relatrice sf. en som berättar &c.
relazióne sf., afseende, samband,
förhållande ; berättelse, redogörelse, andragande
rapport ; förbindelse ; aver molte relazioni,
ha många relationer; in — a, med hänsyn
till, beträffande, hvad... angår,
relegaménto sm., förvisning,
relegáre va., förvisa,
relegazióne sf., förvisning,
religionário sm., kalvinist, reformert,
religióne sf., religion, [guda]lära; tro; [-klos-ter[lefnad];-] {+klos-
ter[lefnad];+} helgd, helig förpliktelse,
samvete; entráre in —, gå i kloster; fare una
cosa con molta —, göra ngt ytterst
samvetsgrant, noggrant; farsi unadi una
cosa, göra sig ngt till en helig förbindelse,
reiigiosaménte adv., religiöst, punktligt,
samvetsgrant,
religiositá sf., fromhet, gudsfruktan;
religiositet; religiösa betänkligheter,
religióso a., religions-, religiös; andlig; guds-,
guda-; kloster-; samvetsgrann, obrottslig.
sm., munk; rendersi —, bli munk, gå
i kloster,
reliquia sf., återstod, rest; relik,
reliquiário, reliquiére sm., relikskrin,
helgonskrin-relítto a., öfver-, kvarlämnade
re mánt e sm., roddare,
remáre va. o. vn., ro.
rem áta sf., årtag.
rematóre sm., roddare,
reméggio sm., årorna [på en båtl; rodd,
-sport; — delle penne, dell’ali, vingslag,
remigaménto sm., rodd.
remigante sm., [galer]roddare.
remigáre vn., ro.
remigáta sf., årtag.
Remidio (San) sf., (geogr.) St. Remy.
reminisoénz[i]a sf., hågkomst, erinran; ~
oscura, dunkel hågkomst,
remissibile a., som kan efterskänkas,
tillgif-vas.
remissibilménte adv., förlåtligt,
remissióne sf., förlåtelse; eftergift;
benådning; slappnande; aftagande, lindring [1
en feber, etc.J, uppehåll; senza —, utan
försköning, skoningslös[t] ; utan uppehåll,
remissivaménte adv., eftergifver undergif
vet ; sakta.
remissivo a., under-, eftergifven, lydig; be>
nådande.
remittènte a., (läk.) remittent, remitterande,
rèmo sm., åra; galerstraff; dar dei remi in
(all’)acqua, börja att ro af alla krafter.
Rèmo sm., (hist.) Remus.
remóico sm., bogsertåg.
remontório sm., (urm.) remontoir,
rèmora sf., (zool.) ett slags liten fisk, sug-
fisk ; (fig.) hinder, uppehåll, dröjsmål,
remóto a., aflägsen, långt borta [belägen],
afsides liggande, fjärran ; enslig; — parente,
aflägsen släkting,
remozióne sf., aflägsnande; afskedande,
remuneráre m. fl., se rimuneráre, etc.
réna sf., sand; fabbricáre sulla —, semi•
nare. fondare 1. zappare in (nella) —,
(fig.) bygga på lösan sand.
renáio sm., sandfält, -grop; sandig hafs-
Strand.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 20 15:41:17 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free