Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - R - ribellione ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
studsig ; $ hård, svårsmält ; upprorsman,
rebell.
ribellióne sf., [öppet] uppror; [upp]resning;
upproriskhet.
ribélio se ribelle.
rlbenedlre va., á nyo inviga 1. välsigna;
förlåta.
ribére va., dricka om igen.
ribes sm., vinbär[sbuske].
ri béve re se ribere.
ribisognáre vn., åter behöfva[s],
ribóbolo sm., [grof] kvickhet, bångmål.
riboccérø vn., svämma, flöda, rinna öfver;
«- di, [öfver]flöda af, ha öfverflöd på; vara
Öfverfylld, -full med.
ribócco sm., öfversvämmande, -svämning ; a
—, i öfverflöd, ymnigt,
ribolliménto sm., kokning, uppsvallning,
[kok]svall.
ribollire vn., koka om [igen]; sjuda upp,
bubbla, uppsvälla, -frusta; (fig.) skumma
[af vrede]; komma i jäsning, fördärfvas,
slå af sig (om vin),
ribolliticcio sm., bottenfällning efter
kokning.
ribollito a. o. pp., uppkokt, uppvärmd ; som
har dufven smak.
ribótta sf., F rummel, dryckeslag ; far —,
rumla, lefva i sus o. dus.
ribottóne sm., rumlare.
ribrezzársi vr., spöka ut sig, styra ut sig.
ribrézzo sm., rysning; leda, motvilja,
afsmak ; far —, uppröra, väcka afsky,
ingifva motvilja,
fibruscoláre va., samla smulorna af ngt;
(fig.) taga reda på enskildheterna i ngns
privata lif.
ributtaménto sm., afvisande, afslag,
afsnä-sande &c.
ributtánte a., motbjudande, som bär 1.
bjuder emot; stötande, anstötlig,
rlbuttáre va., afsnäsa, afvisa, tillbakavisa;
bära 1. bjuda emot; gifva ifrån sig, utspy.
— vn., uppröra; stöta, väcka afsky,
rloacciaménto sm., af-, tillbakavisande &c.
ricacciáre va., åter [bort-, för]jaga, -drifva ;
afvisa, visa på dörren; tillbakavisa, ej vilja
mottaga ; köra bort igen. tillbakadrifva ;
drifva, köra in djupare ; (fig./ låta ngn få
igen, få tillbaka [en skymf, etc.], ~si,
tränga ned längre, djupare,
ricadènte a., nedhängande; vajande,
fladdrande.
ricadére vn., falla [om] igen; få återfall, få
recidiv ; böja sig, vika sig ; återfalla [i fel,
synd, etc.]; böja sig till marken (om
sädesax) ; — a sedere, åter sätta sig.
rioadiménto sm., ricaduta fsf., återfall,
recidiv.
ricaláre vn., gå, komma ned, etc. igen.
ricalcábile a., som kan afkalkeras 1.
om-stampas.
ricalcare va., $ omstampa, -valka;
afkal-kera.
ricaleináre va., kalcinera på nytt.
ricalcitraménto sm., sparkande bakut &c.
ricalcitránte a., obändig, motsträfvig,
motspänstig, gensträfvig, istadig,
ricalcitráre -vn., slå bakut, sparka ; (figf.) vara
motspänstig, tredsk ; spjärna, streta emot.
ricalzare va., sätta, draga på strumpor o.
skor igen.
ricamáre va., brodera, sticka, utsy.
ricamatóra sf., brodös.
ricamatóre sm., ricamatrice fsf., broderáre,
brodös.
ricamatóra sf., broderi, broderande; stic-
kadt arbete,
ricambiáre va., åter ombyta; ut-, bortbyta;
betala, ge igen ; besvara [vänskap, kärlek],
~si, utbyta [sins emellan],
ricambiato a. o. pp., utbytt; besvarad,
ricámbio sm., [ömsesidigt] utbyte; lön,
gengäld; [häst]ombyte ; in —, i stället, till
ersättning; cavalli di —, nya, friska
hästar; ruote di —, reservhjul,
ricámo sm., broderi,
ricanceliáre va., på nytt utplána,
ricantáre va., sjunga om [igen]; upprepa,
säga om o. om igen.
ricantazióne sf., återtagande,
ricapitáre va., adressera, skicka, [afhända;
skicka till ngns bostad, fortskaffa till den,
å hvilken adressen lyder; (hand.) indrifva.
—■ vn., återkomma, anlända på nytt; å nyo
inträffa 1. äga rum 1. ske.
rlcápito sm., adress; utanskrift; afsättning,
försäljning; plats, syssla, befattning;
afslutande ; (i pl.) handlingar, [legitimations-]
papper; dar — ad uno, ge ngn logis; dar
— ad una cosa, afsluta, fullborda ngt;
registro dei recapiti, adresskalender.
ri Cap ito I áre va., sammanfatta, repetera,
ricapitolazióne sf., sammanfattning, sam.
mandrag; åter-, öfverblick, [kort]
repetition.
ricäpo (di) adv., på nytt, om igen.
ricardáre va., karda om.
ricardóto a. o. pp., omkardad; utspökad,
-styrd, sminkad,
ricaricare va., omladda, -lasta ; [än en gån g]
ålägga,
ricascáre se ricadere.
ricascata se abbadia.
ricásco sm., (ark.) sluttande, böjd del af
ett hvalf,
ricattaménto se ricatto.
ricattare va., fordra lösen a.: ransonera;
taga till fånga för att sedan frigifva mot
lösen, brandskatta; preja, pungslå; se äfv.
riscattáre; — le spese, få igen, betäcka
kostnaderna, utgifterna, ~si, taga sin
skada igen, hämnas; vinna igen hvad man
förlorat.
ricattatóre sm., prejare, skinnare; en som
skrifver salmonibref; se äfv. riscattatore.
ricátto sm., ransonering, brandskattning;
salmonibref; utpressande af pengar,
prejeri, skinneri ; hämnd ; se äfv. riscatto.
ricavalcáre vn., å nyo stiga till häst.
ricaváre va., ånyo draga (taga) upp, fram,
ut ; få fram ; förtjäna, draga inkomst,
skörda, vinna; hämta [ur], kopiera, afrita,
afskrifva, taga [ur ngn författares arbete];
— profítto, draga nytta af ngt.
ricávo sm., vinst, inkomst, afkastning,
vinning, fördel; <— netto, nettobehållning,
riccáccio sm., rik knös.
riccaménte adv., rikt; rikligt; i hög grad.
Riccardo sm., (np.) Rikard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
