Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - scranna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berider unga ystra hästar; (fig.) en som
bibringar första grunderna,
soránna sf., [fä[l]stol, säte; domaresäte; —
pieghevole, fäll-, tältstol ; sedere a —,
befalla, bjuda, bestämma ; fälla utslag, vara
domare.
screanzáto a. (sm.), ohöflig, oartig,
ouppfostrad, ohyfsad, oförskämd (slyngel),
screditáre va., misskreditera, beröfva
kredit, förtroende, anseende, bringa, sätta i
misskredit,
scrédito sm., misskredit.
SCrepfo sm., knall, brak, buller.
8Crepoláre vn. o. ~si, spricka sönder,
spräckas; få sprickor, remna,
screpoláto a. o. pp., sprucken, spräckt,
screpolatúra sf., scrèpolo fsm., spricka,
springa, remna.
80re8páre va., komma [hår] att rakna. ~si,
rakna.
screzláre va., göra brokig, spräcklig, måla
brokigt, pråla ut.
8Creziáto a. o. pp., brokig, spräcklig,
screziatura sf., brokig färgblandning,
scrèzio sm., brokighet, brokig
färgblandning; (fig.) oenighet, osämja,
misshällighet. söndring, split,
scrfba sm., renskrifvare ; (bibi.) skriftlärd,
lagklok.
scribacchiáre vn., skrifva dåliga böcker,
scribacchino se abbadia.
scricchiáre se scricchiolare.
8cricchi0lamént0 sm., knastrande &c. (se
följ.).
scricchioláre vn., knastra, spraka, smattra,
knarra, knaka, gnissla, gnälla, raspa,
scricchioláta sf., gnisslande &c.
scrlccio[[o] sm., (zool.) gärdsmyg,
scrigno sm., juvelskrin, nipperask;
kassaskrin; kassa; puckel,
scriminatúra sf., [hår]bena.
scrimolo sm., rand, kant [af ett bråddjup] ;
sängkant.
scritta sf., skrifvet papper, aktstycke,
dokument; in-, påskrift; skrifven förbindelse,
revers ; [hyres]kontrakt.
scrittaréilo, scritteréllo sm., liten
uppsats.
scritto pp., [hand]skrifven &c. (se scrivere).
— sm., [hand]skrift, -stil ; skrifven
förbindelse ; in (per) iscrítto, skriftligen ; mettere
in 1. per iscrítto, uppskrifva till minnes;
ecverla in iscrítto, ha svart på hvitt därpå,
scrittóio sm., skrifkammare, kabinett,
kontor; skrifbord,
scrittóre sm., skriftställare, stilist ; [ren-, af-]
skrifvare,
scrittrice sf., skriftställarinna.
scrittúra Sf, skrifkonst; [hand]skrift, -stil;
skrift; urkund; skriftlig förbindelse, akt,
handling, kontrakt; bokhålleri, bokföring;
la Sacra Scrittura, den Hel. Skrift; —
doppia, dubbelt bokhålleri,
scritturábile a., som kan engageras.
SCritturåle a., skrift-; biblisk, bibel-;
handskrifven, skriftlig. — sm., [ren]skrifvare,
kopist; bokhållare; biträde hos jurist.
8Critturáre va., engagera [en skådespelare);
bokföra.
•critturaziórie J/:. engagement, kontrakt.
scrutatore
ecrivacchiáre va., smörja ihop. — vn.,
skrifva dåligt.
scrivania sf., skrifbord, -pulpet, chiffonier;
skriflåda; skrifrum, kontor, byrå.
8Crivåno sm., [af-, ren]skrifvare; kopist;
bokhållare, biträde,
scrivere va., [upp-, ti[l]skrifva; anteckna;
stafva; författa; uppsätta, affatta, skriftligt
afhandla, framställa, ~si, skrifvas; stafvas;
skrifva till hvarandra,
scrivfbiie a., som kan skrifvas.
8CriVUCChiáre va., smörja ihop. — vn.,
skrifva dåligt.
scroccáre va., snugga sig till; snylta hos;
lura, roffa till sig (a uno af ngn). — vn.,
ockra.
scroccatóre, scrocchiánte sm., roffare,
listig tjuf; snyltgäst,
scrócchio sm., ocker.
scrócco sm., listigt bedrägeri, skälmstycke ;
svindleri; roffare; svindlare; a —, gratis,
kostnadsfritt,
scroccóne sm., roffare, skälm; svindlare;
snyltgäst; skojare,
scrófa sf., so, sugga; (fig.) hora.
8Cróf0la sf., (läk.) skrofler.
scrofolóso a., (läk.) skrofulos.
8Crogioláre va., krasa, knastra [under [-tänderna].-] {+tän-
derna].+}
8Cr0llamént0 sm., skakning, ruskning; —
di testa, skakning på hufvudet.
SCrolláre va., skaka, ruska, rubba, göra
vacklande; runka, ruska på; oroa, uppröra; —
le spalle, rycka på axlarna,
scrollatúra sf., scróllo fsm., skakning,
ruskning.
scrosciare vn., frasa [under tänderna] ; häll-
regna, skvala ned; bubbla, sjuda, puttra,
scrosciáta sf., frasande.
scróscio sm., frasande, knastrande ; brus,
dån, skval [af hällregn] ; puttrande,
bubblande ; — di risa, gapskratt, skrattsalfva.
scrostaménto sm., aftagande af skorpan,
scrostare va., aftaga skorpan af [bröd]. —•
vn. o. ~si, förlora skorpan; (fig.) förlora
sin hårda yta.
scrostatóra sf., den aftagna delen af
skorpan.
scróto sm., (anat.) testikelpung.
SCrunáre va., bryta af ögat på [en nål];
ago scrtmato, nål utan öga.
SCrupoieggiáre vn., hafva, göra sig
samvetsbetänkligheter,
scrúpolo sm., [samvetsbetänklighet,
skrupel; (fig.) hinder; ängslig noggrannhet;
skrupel (24 gran) ; liten sten : farsi — di.
göra sig samvete af [att], draga sig för
[att].
scrupoiosaménte adv., samvetsgrant 8zc.
scrupolositá sf., samvetsgrannhet &c.
scrupolóso a., samvetsgrann, samvetsöm,
ytterst noggrann o. punktlig, grannlaga,
nogräknad.
SCrúpuio se scrupolo.
scrutábile a., som kan utforskas.
SCrutáre va., rannsaka, noga undersöka,
granska, utforska,
scrutatóre sm. (a.), rannsakare, forskare
(-ande), granskare ; person, som vid en
valförrättning samlar o. öppnar valsedlarna.
- 490 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
