Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - sopravvenire ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sopravvenire se abbadia. — va.,
öfver-raska.
sopravvènto sm., fördel af vinden ; (fig.)
fördel, öfverhand; hotelse; aver il —, vara i
lovart; (fig.) ligga öfver; prendere il —,
komma upp i vinden; (fig.) få vind i
seglen; få öfverhand, lyckas,
sopravvèste sf., (ford.) ett slags jacka utan
armar, som bars utanpå harnesket,
vapenrock; (nu:) öfver-, ytterrock, -plagg; (fig.)
täckmantel.
8oprawivénte a., öfver-, efterlefvande,
sopravvivènza sf., öfverlefvande ; fortgående
bestånd.
sopravvivere vn.: — a, öfverlefva; lefva
efter.
sopreocedénte a., ytterlig, ytterst,
öfverdrifven.
sopreccedènza sf., öfverskott, -mått, -fiöd,
-drift.
sopremlnènte a., högst förträfflig 1. utmärkt,
ypperlig, öfverlägsen,
eopreminénza sf., ställe, som höjer sig
öfver alla andra ; (fig.) herravälde,
öfverhöghet, öfverlägsenhet,
soprinnalzáre va., påbygga; höja.
sopri ntend ... se sopraintend ...
soprésso sm., (läk.) benutväxt, -svulst,
-utskott; (veter.) öfverben; (fig.) förtret,
obehag.
80prumån0 a., öfvermänsklig.
S0prú80 sm., förolämpning, skymf; förtryck,
plågande, trakasseri, maktmissbruk,
soqquadro sm., omstörtning, förstöring ;
mettere (porre) a —, omstörta, vända upp o.
ned på, öfverändakasta, bringa i oordning.
80r se sopra o. signore.
sèrba Sf, rönnbär ; (fig.) sittopp, örfil.
80rbáre va., slå [ti[l]. — vn., ge slag, slåss,
sorbecchiáre va., insuga, supa 1. sörpla i
sig.
80 r b ettáre va., göra frusen, göra till glace.
80rbettiéra sf., glacedosa.
sorbettiére sm., konditor, som gör glace;
försäljare af glace o. läskedrycker.
80rbétt0 sm., sorbet (iskyld läskedryck);
glace; — misto, blandad glace,
sorblno a., rönnbärs-; sur.
sorbire va., upp-, insuga, supa, sörpla i sig ;
[upp]sluka, svälja,
sórbo sm., (bot.) rönn[bärsträd].
Sorbóna sf., Sorbonne (univ. i Paris),
sorbottáre va., slå, prygla, klappa om,
af-basa.
sorciáia sf., råttbo,
sorcino sm., (fig.) F infanterisoldat.
8Órcio, SÓrco sm., [liten] råtta, mus.
8Órc0Ì0 sm., ymp, -kvist,
sordacchióne sm. (a.), döf, Iomhörd
människa; en som låtsar vara döf.
sordággine sf., döfhet.
8ordaménte adv., döft, doft &c.; i smyg &c.
sordástro a., Iomhörd, som hör illa.
80rdèzza sf., döfhet; osnygghet,
sordidaménte adv., smutsigt, sniket, gement,
skamligt,
sordidáre va., nedsmutsa,
sordidézza sf., smuts, osnygghet,
snaskighet; snikenhet, gnideri, snålhet,
sórdido <*•• smutsig, osnygg, snaskig; ful,
lumpen, gemen, skamlig ; sniken, snål,
gni-daraktig, nidsk.
sordina sf., (mus.) däm[ham]mare, sordin;
nattmarsch; sonare la —, (fig.) ej höra
på det örat, slå döförat till, ej vilja höra;
alla —, i smyg, i ali tysthet; mettere la
— a, dämpa.
SOrdino sm., (mus.) sordin,
sorditá sf., döfhet.
sórdo a. (sm.), döf; dof, dämpad; smygande,
lönlig, i det tysta, i smyg ; känslolös, tyst ;
motsträfvig; fare il —, F ej höra på det
örat ; mazzata 1. ceffata sorda, hårdt slag ;
alla sorda, i smyg, i ali tysthet; non c’è
peggior — di chi non vuol capire, ingen
är så döf som den, som ej vill höra; —
muto, döfstum ; i — muti, de döfstumma,
sordomuta sf., döfstum flicka 1. kvinna,
sordomutismo sm., egenskap att vara
döfstum.
sordomúto sm., döfstum,
sorèlla Sf, syster; nunna,
sorellástra sf., halfsyster,
sorellévole a., systeriig.
sorgènte a., begynnande, gryende,
uppgående. — sf., källa ; källsprång ; (fig.) källa,
upprinnelse, ursprung ; — d’introito,
inkomstkälla.
sórgere vn., framvälla, uppkomma,
framträda ; uppgå ; resa sig [upp], stiga upp ;
upprinna, ha sin källa; (fig.) uppstå, härfiyta;
börja ; (ss. subst.) il — del sole, solens
uppgång.
SOrgiménto sm., upprinnelse, -stigande &c.
Sorgiva sf., källsprång; (ss. a.:) acqua —,
källvatten.
sorgozzóne sm., slag med knytnäfven på
strupen.
soriáno a., grå- o. svartspräcklig.
sórice sm., råtta.
80rite sm., (log.) kedjeslut.
Sorlinghe sf., pl., (geogr.) Scillyöarna.
sormontare va. o. vn., stiga, gå öfver, högre
än; stå, sitta öfver, [ofvan]på; (fig.)
tilltaga, växa; öfvervinna; -gå, -träffa, -stiga;
gå [ut]öfver; öfversvämma.
sornácchio sm., spottkluns.
sornióne se abbadia.
SÓro a., som ännu icke ruggat; (fig.)
enfaldig, dum, oerfaren, »grön»; gulbrun (om
häst).
S0rpa88áre va., vara högre, längre än ;
öfvergå, -träffa, gå utanpå ; öfverstiga, gå [ut-]
öfver; vara för mer än.
sorprendènte a., öfverraskande, sällsynt,
sällspord.
sorprèndere va., öfverraska, -rumpla,
ertap-pa, [oväntadt] komma på; förvána;
bedraga, öfverlista.
sorprendiménto sm., se följ.
sorprésa sf., öfverraskning, förvåning,
öfverrumpling ; förundran ; list ; recar —,
öfverraska; con mia —, till min förvåning.
80rpréso pp., öfverraskad, förvånad &c. (se
sorprendere).
sórra sf., insaltad tonfisk,
sorrèggere va., uppbära, hålla upp[e],
stödja ; (fig.) understödja, uppehålla, r~si, hålla
sig uppe, stå [sig].
sorridènte a., [sma]leende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
