Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - U - umorosita ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
umorositá sf., füktighet, räta4
umoróso a., fuktig, saftig,
umorucciáccio sm., dåligt lynne,
un se abbadia.
Ùna adv., tillsammans, ihop.
unanimaménte se unanimemente.
unánime a., enhällig, enstämmig,
unanimeménte adv., enhälligt, enstämmigt,
unanimitá sf., enhällighet; ad — di voti,
enhälligt.
uncináre va., haka fast, taga, gripa med
krok, [båts-, änter]hake ; fånga, kapa åt sig,
hugga, knipa, ~si, kröka sig, krokna.
uncinato a. o.pp., krokig, krökt, krokformig.
uncinéllo, uncinétto sm., liten krok, hake;
virknål; lavoráre all’in, virka.
Uncino sm., krok, [båts-, brand-, änter]hake:
(fig.) tillfälle, förevändning ; attaccar /’—,
(fig.) söka en förevändning,
undécimo, undicèsimo rttkn., elfte. — adv.,
för det elfte,
ùndici rakn., elfva,
ùngere se ugnere.
ungherése a. (sm.), ungersk, ungráre.
Ungheria sf., (geogr.) Ungern,
ùnghia se ugna.
unghiata se abbadia.
unghiato a., försedd med naglar, klor,
hofvar.
Unghiélla sf., ömkyla i fingerspetsarna.
Unghióne sm., klo; ram, tass, fot [med klor];
hof.
unguentáio se abbadia.
unguentare va., smörja, bestryka med
salf-va, smörjelse, gnida in med salfva; (fig.)
smickra.
unguentário, unguentiére sm.,
parfymfabrikör, parfymhandlare,
unguènto sm., smörjelse; salfva; pomada;
(fig.) botemedel; — da cancheri, F
smulgråt, gnidare.
unibile a., förenlig, möjlig att förena,
unibilitá sf., förenlighet,
unicaménte adv., endast [o. allenast],
ensamt, uteslutande,
unicitá sf., egenskap att vara det enda 1
sitt slag.
Ùnico a., ende, ensam i sitt slag, unik,
enastående, makalös.
Unicórno sm., (zool.) enhörning; narhval.
unificáre va., unificera, förena till ett,
sammanslå, sammansluta (bringa) till enhet,
~si, bli enahanda, en o. samma,
sammansmälta till ett.
unificazióne sf., förenande till ett &c.
uniformarsi vr., blifva öfverensstämmande;
— a, rätta, lämpa sig efter,
unifórme a., en-, likformig (a med),
enahanda, lika, samma. — sm., uniform[srock].
uniformeménte adv., enformigt &c.; lika.
uniformitá sf., enformighet, lik[formig]het.
unigéneo a., likartad, af samma natur,
unigènito a., enfödd. — sm., enfödd, ende
son.
unilaterale a., ensidig (afv. fig.).
uniloculáre a.. (bot.) enrummig.
uniménto sm., förening,
unióne sf., förening, union, förbund,
förbindelse, äktenskap ; enighet, endräkt; tratto
eT—e bindestreck.
uniparo a., (zool.) som föder blott en unge
i sänder; (bot.) som bär blott en blomma,
unipétalo a., (bot.) som har blott ett
blomblad.
Unire va., förena, förbinda. — vn., passa
ihop. ~si, förena sig, förenas, enas, Ingå
förbund,
unisessuale a., (bot.) enkönad.
unisillábico, unlsillabo a., enstafvig.
unisono sm., (mus.) enklang; enstämmig
sång.
unitá sf., enhet; enighet, endräkt,
unitaménte adv., tillsammans, gemensamt,
i förening, i samråd; samtidigt; enigt,
unitário sm., unitarie, unitarian.
unitivo a., förenande, förenings-; (gram.)
ko-pulativ.
unito a. o. pp., förenad, förbunden; enig,
endräktig, samfälld; bifogad; (kyrkl.)
une-rad; jämn, slät, enfärgad; rät o. slät,
enkel; enformig,
univálve, univálvo a. (sm. o. sf), (zool.)
enskalig; [mollusco’] —, enskaligt blötdjur;
[conchiglia] —, snäcka,
universale I. a., allmän, allmännelig,
allmängiltig ; världs-, allt omfattande ;
esposizione —, världsutställning; suffragio —,
allmän rösträtt. — II. sm., (log.) allmänt
begrepp; värld; in —, i allmänhet,
universalitá sf., ali manlighet,
allmängiltighet; (jur.) helhet; (log.) allmänhet,
universalizzáre va., göra allmän,
universalménte adv., allmänt; i allmänhet,
universitá sf., allmän[lig]het ; [invånarna i
en] stad, stadsbefolkning; universitet,
univèrso sm., värld[sal[t], universum ; tutto
V—, hela världen, alla.
univocazióne sf., (skolast.) entydighet.
Univoco a., (skolast.) som i samma betydelse
kan sägas om flera föremål; (gram.) [-lik[a]-ijudande,-] {+lik[a]-
ijudande,+} men med olika bemärkelse.
Ùnni sm. pl., hunner.
ùno rakn. (obest. art.; sm.), en, ett; etta;
enda ; någon, en viss ; hvarje ; man ; en o.
annan; omkring, ungefär; in —,
tillsammans, i ett; e l’altro, båda; /’— V
al-tro, hvarandra; /’— o l’altro, endera; r—
sull’altro, det ena med det andra ; ad —
ad —, ad — per — en o. en, en i
sänder; un cento lire, omkring (en) hundra lire;
è tutt’—, det är samma sak, alldeles lika,
enahanda; ad una voce, enhälligt,
-stäm-migt; recáre in una, förena, församla.
unócoio a., enögd,
ùnqua, Cinque adv., någonsin; aldrig,
untare se abbadia.
untáta sf., smörjning, smörjelse, [-[in]gnidning;-] {+[in]gnid-
ning;+} (fig.) smicker; dare un’~ a, smörja,
gnida in.
Ùnto a. o. smord &c. (se ugnere)’,
flottig, fet; smutsig. — sm., salfva, smörja,fett.
untóre sm., en som smörjer &c.
untume sm., smörja; fett, flott; fettämne,
oljigt ämne ; smuts, snusk, orenlighet,
untuositá sf., oljaktighet, flottighet.
untuóso a., fet, flottig, oljaktig, smörjig,
unzióne sf., smörjande, smörjelse, [-[in]gnidning;-] {+[in]gnid-
ning;+} salfva, fett, flott;
smörjelse-ceremo-ni; f Ultima 1. l’Estrema Unzione, sista
sjnöijelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
