Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - U - uomaccino ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uomaccfno sm., liten människa, barn.
uomicciátto, uomiciáttolo sm., liten karl,
liten gubbe, puttifnask[er].
UÓmo sm. (i pl.’, uómini), människa ; [-man[s-person],-] {+man[s-
person],+} karl; äkta man; dräng, tjänare;
— di cittá, stadsbo; — di legge, jurist; —
d’arme, krigare, krigsman ; — di spada e
cappa, lekman; — di penna, litteratör,
skriftställare; — di paglia, bulvan; —
a cavallo, ryttáre, kavallerist ; — donore,
hedersman ; — di conto, förtjänstfull,
betydande person; — da bene, hederlig,
rättskaffens karl ; — di parola, ordhållig man ;
— di mezzo, [för]medlare ; — di sangue,
grym, blodtörstig man, tyrann; buon —,
hedersgubbe ; enfaldig man ; a tutt’f. med
ali makt. af alla krafter; — fatto, fullvuxen,
-växt; farsi —, antaga människonatur, bli
människa; farsi un —, bli man, bli
fullvuxen; non sempre /*— fa ció che dice.
man gör icke alltid hvad man säger; Dio
fa gli uomini, essi s’appaiono, lika barn
leka bäst; gli uomini non si misurano
colle pertiche 1. a canne, man får ej skåda
hunden efter håren \far da —, visa sig som
en man, vara manlig; far T— addosso ad
uno, öfverfalla, öfvervinna ngn.
UÖpo sm., nytta, fördel; behof,
nödvändighet; aver —, far oT—, behöfva; essere
[<f]—, far (F —, behöfvas, vara nödvändig[t];
fa <f—, det är nödvändigt, man måste;
a mio —, till min fördel; air—, vid
behof, i nödfall.
Uósa sf., stöflett; damask.
UÒVO sm. (i pl.: le uova), ägg; en sorts
tortyr; (läk.) hufvudvärk; uova al guscio,
uova da bere, löskokta ägg ; uova al
tega-me. stekta ägg; — sodo, hårdkokt ägg;
rosso ff—, äggula; chiaro «T—, ägghvita;
acconciatesele uova nel paniere, ordna sina
angelägenheter; guastarle uova nelpaniere
ad uno. undanpeta ngn, gä ngn i förväg;
cercáre il pelo nelFuovo, vara kinkig,
petig, ytterst noga; [é] meglio un — oggi
che una gallina domani, bättre en fågel i
hand än tio i skogen; Pasqua öT—, påsk.
uóvolo sm., en sorts svamp (äggsvamp);
rotskott af vassröret ; olivskott ; ledknut ; fog;
(ark.) äggformig sirat.
Uplándia sf., (geogr.) Uppland,
üpsala, Upsåla sf., (geogr.) Uppsala,
upsaláno sm., uppsalabo, uppsaliensare.
Ùpupa sf., (zool.) härfågel,
uracáno, uragáno sm., orkan,
üråle sm. 1. monti Urali, (geogr.) [-Ural[ber-gen].-] {+Ural[ber-
gen].+}
urángo sm., orangutang.
Uránia sf., (myt.) Urania.
Uráno sm., (myt.) Uranus; planeten Uranus.
Uranografia sf., beskrifning öfver
himlakropparna,
uranográfico a., uranografisk.
uranógrafo sm., uranograf.
urbanaménte adv., belefvadt &c.
urbanitá sf., belefvenhet, städadt sätt.
urbáno a., städs-; belefvad, städad, fint
bildad, artig, höflig.
Urbáno sm., (np.) Urban[us].
urbinåte a. (sm.), från Urbino.
Urbino sf., igeog*.) stad t mellersta Italien.
Urèdine sf.. brand, sot (på sädesslag),
urènte a., brännande, förtorkande,
uretére sm., (anat.) urinledare [från [-njuren].-] {+nju-
ren].+}
firetra sf., (anat.) urinrör.
urgènte a., trängande, brådskande, som ej
tål uppskof; (på bref:) angeläget,
urgenteménte adv., på ett trängande &c.
Sätt.
urgènza sf., brådska, nödtvång, trängande
behof.
Ùrgere va., ansätta, tränga, drifva på,
förfölja. — vn., brådska, vara trängande,
fordra skyndsam behandling; urge, (på bref:)
angeläget.
6 ri sf., (i pl.: uri) mohammedansk houri.
Ùria, urfa sf., förebud.
Uria sm., (hist.) Urias.
urina se abbadia.
urlaménto sm., tjut.
urláre vn., tjuta; vråla, skräna. – sm., tjut.
urlatóre sm., urlatrice fsf., skrikhals ;
scimmia urlatrice, vrålapa.
Urlio sm., utdraget tjut;, skrän; [o]väsen,
larm.
órlo sm., tjut, vrålande.
urlóne sm., skrik-, gaphals; »bråkstake».
ùrna sf., urna, vas; valurna; — sepolcrale.
— cineraria, askurna.
Ùro sm., uroxe,
urogállo sm., tjäder.
Uróni sm. pl., huroner.
urrá sm. (interj.), hurra[rop].
úrta sf., missnöje; avere in — alcuno, vara
stött på, hysa agg till ngn.
urtaménto sm., stöt.
Urtáre va. o. vn., stöta, knuffa, puffa, törnå
emot; (fig.) stöta, förolämpa, skada, såra,
strida emot ; — col muro, stöta, köra
hufvudet i väggen ; — in una difficoltá, stöta
på en svårighet, ~si, stöta sig, stöta ihop;
stötas,
urtáta sf., stöt, törn.
ùrto I. sm., stöt, törn, påstötning,
sammanstötning ; prendere in — alcuno, hysa
motvilja för, fördom mot ngn. — II. pp. s=»
urtato.
Usábile a., brukbar; bruklig.
USånza sf., bruk, sed[vänja], [sed]vana,
plägsed ; mod ; umgänge ; secondo /*—, som
vanligt ; efter vanan ; prendere in —, vänja
sig vid ; paese che vai, — che trovi, man
får taga seden, dit man kommer,
usáre vn., bruka, pläga, vara van, ha för
vana. — va. o. vn., umgås, flitigt besöka;
hafva köttslig beblandelse med ngn;
nyttja, bruka, använda, betjäna sig af,
begagna; förbruka; slita, nöta [ut, på]; förnöta,
-störa, -därfva, göra slut på. ~si, brukas,
vara bruklig[t].
USáto a. o. pp., brukad, använd; bruklig,
öflig; vanlig; van; öfvad, erfaren; besökt,
liflig; [ut]sliten, nött, gammal. — sm.,
vana, sed.
USåtto sm., [stor]stöfvel ; graffiar gli usatti,
(fig.) taga heder o. ära af ngn.
U8bérg0 sm., [bröst]harnesk, pansar; sköld;
(fig.) skydd, värn.
USCiále sm., skärm [mot luftdrag]; tröskel.
USOióta sf.: dare ~na sía i|jen dorrei»-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
