Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - U - usciera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
USCiéra sf., dörrvakterska.
Uscière sm., städs-, rättstjänare ;
vaktmästáre [vid ämbetsverk]; exekutionsbetjänt;
portier, dörrvaktáre.
Ù8CÌ0 sm., utgång, öppning; dörr, port; —
a vetri, glasdörr; — a sdrucciolo, dörr,
som slår igen af sig själf ; — a muro,
paneldörr, tapetdörr, bakdörr; — finto,
blinddörr; entrar per F—, (fig.) gå raka vägar,
ej begagna krokvägar; stringere fra P—
ed il muro, (fig.) sätta ngn i klämman,
tvinga ngn att taga sitt parti ; essere
(tro-varsi) fra V- ed il muro, (fig.) vara i
klämman, [fä] sitta emellan ; a — e bottega,
tätt intill; attaccáre i pensieri alla
campanella dell’—, (fig.) slå bort alla sorger,
göra sig glada dagar,
usciolétto, usciolino sm., liten dörr.
Uscire vn., gå 1. komma ut, ifrån, [ut]ur, fram;
träda ut, fram; frambryta, -rusa; fara 1.
resa ut; utgå, härstamma; utmynna, ha
utlopp; afvika från, gå utöfver,
öfverskrida ; lämna ; slippa, komma ifrån ; utbryta;
lyckas; — [fuori], — in (alla) luce,
utkomma [af trycket]; — in..., (gram.)
ändas på; — di una cosa, bli kvitt, bli fri
ngt; — a bene, lyckas, ha god framgång;
— ad onore, lända till ära ; — di tuono,
falla ur tonen ; — di mente, falla ur
minnet, glömmas ; far — dai gangheri, (fig.)
göra ngn utom sig [af vrede], topprasande;
essendogli il vino uscito del capo. efter
att ha sofvit ruset af sig; — del corpo, ha
afföring; — dal cammino, — di proposito,
— dal seminato, — di tema, (fig.) komma
från ämnet, tappa koncepterna ; — di sè.
bli utom sig; -«— del segno, öfverskrida
gränserna [för det passande]; vano,
misslyckas.
uscita sf., utgående, -trädande ; utfärd ;
öppning; af-, utlopp; utgång; slut; utväg;
afföring, uttömning; utsot, diarré; affall,
smuts ; utgift[skonto] ; ändelse ; telning;
efterkommande ; tillrättavisning, skrapa ;
avere f- in, (gram.) ändas på ; una casa con
due uscite, ett hus med två utgångar;
mettere ad —, (hand.) införa bland
utgifterna.
U8C(t0 sm., förvist, bannlyst ; afföring,
uttömning.
usignuólo sm., (zool.) näktergal.
U8itataménte adv., som vanligt, efter
vanligheten.
U8itát0 a., vanlig, bruklig, öflig; använd,
brukad.
ÒSO a., van (a vid, att). — sm., bruk, [sed-]
vana, [pläg]sed ; häfd ; begagnande ; öfning;
förtrolighet, umgänge ; samlag ; vedertaget
bruk; (hand.) úso: trettio dagars sikt;
groll ; usi e costumi, seder o. bruk,
gammal häfd; tf-, sedvanlig ; è V— Ib — costi
det är regel, det är det vanliga [-[förhållandet[-] {+[förhållan-
det]+} ; avere in — di, ha för vana att ;
essere in —, brukas, vara modern ;fuoreT—,
obruklig, omodern.
liss s-m., (hist.) Huss.
Ùssaro, ùssero sm., husar.
ussiti sm. pl., (hist.) hussiter.
ussoricida sm., hustrumördare.
USSOricfdio sm., hustrumord.
Ustióne sf., (vetensk.) [för]bränning.
ustório a.: specchio —, brännspegel.
U8Uåle a., bruklig, [sed]vanlig, öflig.
usualménte adv., vanligtvis,
usucapióne sf., (jur.) äganderätts förvärfvan-
de gnm gammal häfd.
usufruire, usufruttáre va. o. vn., ha
nyttjanderätt [ti[l]; draga nytta af ngt.
USUfrútto sm., (jur.) nyttjanderätt,
usufruttuário sm., (jur-) innehafvare af 1.
person, som har nyttjanderätt (di till).
USÙra sf., ocker, procenteri, olaglig
ränta;-pagare con —, återbetala med räntor, rikt
vedergälla.
usuráio sm., ockráre, procentáre. — a., ock-
rande,
usurário a., ockrande.
usureggiáre vn., ockra, procenta.
usuriére se usuraio.
usurpaménto sm., se usurpazione.
usurpáre va., med våld bemäktiga sig,
inkräkta, usurperá, tillskansa sig, tillvälla sig,
slå under sig; bruka, begagna,
usurpatóre sm., usurpator, inkräktáre,
orättmätig innehafvare,
usurpazióne sf., usurpation, inkräktning,
tillvällande.
Ut se abbadia.
Utéllo sm., liten olje-, ättiksflaska.
Utensile^..husgerådssak, bohagsting, köks-
karl, redskap, don, utensil ; verktyg.
Uterino a., född af samma mor, samkveda;
(läk.) moder-.
Ùtero sm., (anat.) lifmoder.
Ùtica sf., (geogr.) Utika.
Ùtile L a., nyttig; gagnelig, tjänlig, till
fromma, till gagn; ändamålsenlig; hälsosam;
in tempo —, i rättan tid. — II. sm., nytta,
gagn, fördel; vinst, förtjänst; det nyttiga;
ränta.
Utilitá sf., nytta, gagn, fördel; vinst, förtjänst;
ränta.
utilitário sm., utilist, som afser nyttan,
utilizzábile a., användbar, som kan nyttjas
&c.
Utilizzáre va., begagna, använda, draga
nytta af. <~si, göras nyttig, användbar,
utilménte adv., nyttigt &c. (se utile).
Ùtimo se ultimo.
utopia sf., utopi.
Utopista sm., utopist, drömmare.
Òtte sm., (mus.) c.
Ùva sf., [vin]drufva; — spina, krusbär; —
passa 1. passera, russin ; — di volpe,
trollbärsört; — dei frati, vinbär; assai
pam-pani e poca —, (fig.) skenet bedrager,
uvággio sm., [vin]must, ojäst vin; olika slags
[vin]drufvor.
ávola se abbadia.
uxoricidio se abbadia.
Ùzzolo sm., begär, åtrå, lystnad; tra uzzoli
e minuzzoli, på ett ungefär, i stort, i det
bela.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
