Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Från Volga till Weichsel (Ryssland) - 2. Petersburg och Moskva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinnovarelserna i östra London, men äro dock något
återhållsammare än männen, och mången helgdagsafton kan man få se,
huru en kvinna följer och nästan släpar sin druckne man hem lika
trofast och tåligt, som hon! ledsagar honom till Sibiriens
fängelse-grufvor. < ,
Satiriska författaré r Ryssland hafva ofta gisslat sina landsmäns
fel i detta hänseende, men utan verkan. Dryckenskapen personifieras
realistiskt på scenen, men publiken bara skrattar åt de »roliga»
situationerna. Från en sommårteater i Kiev erinrar jag mig, huru
en skröplig »djedusjka» (»farfar») på scenen gjorde stormande lycka
endast genom att oupphörligt fatta och tömma snapsglaset med sina
skälfvande händer, och samma »motiv» gå ofta igen i de
kälkborger-liga köpmansdramerna af Ostrovski, Rysslands populäraste
skådespels-författare. Och man kan nästan påstå, att ryssens medfödda
benägenhet för vodka, det »lilla kära vattnet», i sin mån bidragit till
— Rysslands kristnande, ty hade ej islam förbjudit starka drycker,
är det ej omöjligt, att Vladimir under sitt sökande efter den
lämpligaste religionsbekännelsen stannat vid profetens fatalistiska lära och
vändt ryggen åt ■»homojumenos» samt andra ekumeniska
spetsfundigheter. Bosnien är ett lefvande exempel på huru det etnografiska
begreppet slav och det religiösa muhamedan godt kunna täcka
hvarandra.
Men öfverraskande kan det under så mörka förhållanden ej
förefalla, att en Lev Tolstoj, hvars sunda, kraftiga ande under
sannings-sökandet lyckats rädda sig från Gogols religiösa vansinne och
Dostojev-skis reaktionära mysticism, i återgången till natur och urkristendom
med rysk radikalism predikar ovillkorlig återhållsamhet från sinnliga
njutningar. Tolstojs gigantiska betydelse i den ryska kulturhistorien
ligger icke minst däri, att han står såsom Rysslands främste
nykter-hetsvän, och det är det ryska prästerskapets oförlåtliga synd och
skam, att dess poper, långt ifrån att predika korståg mot
dryckenskapen, fastmer både direkt och indirekt främja brännvinsorgier vid
helger och familjefester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
