Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Från Weichsel till Donau (Västslaver: polacker, slovaker, tjecher och wender) - 3. Det ännu icke förlorade Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gårdar, är uteslutande polsk. Af stadens 70,000 invånare äro i själfva
verket inemot två tredjedelar af slavisk nationalitet, och mot tre
dagliga tyska tidningar stå sex polska blad.
Det ligger en förunderlig seghet i detta undertryckta och
splittrade polska folkelement, som, långt ifrån att förminskas, icke blott
behåller sin position, utan ock gör nya landvinningar, t. ex. i det
preussiska Schlesien. Den siffra af inemot 20, hvarmed polackerna
äro representerade i tyska riksdagen och preussiska
Abgeordnetenhaus, visar snarare en tendens att stiga, och om man inom Berlins
socialdemokrati träffar massor af polska arbetare, förneka dock icke
ens de sitt polska blod. Ja, äfven en så modern författare som
Stanislaw Przybyszewski, en god kännare af den skandinaviska
litteraturen, har ingalunda kunnat kväfva sin slavisk-polska individualitet.
I Posen pulserar verkligen ett polskt lif, och ehuru det ej kan
röra sig så fritt som i Österrike, käns och märkes detta tvång
naturligtvis ojämförligt mindre än i det ryska Polen. Och
konkurrensen med de idoga, praktiska tyskarna har haft det goda med sig
att vänja polackerna i provinsen Posen af med deras nationella
arfsynder, slösaktighet och lättja.
Rivaliteten mellan preussare och polacker tager sig ständigt
uttryck på mångahanda småaktiga sätt. De tyska tidningarna
förtiga »grundsätzlich» allt, som kan främja de polska
nationalitetssträfvandena, och taga icke ens notis om den polska teaterns
spellista. Å sin sida framdraga de polska bladen allt, som kan vara
förklenande för tyskheten och använda polska benämningar för de
tyska gatorna (Bismarckstrasse, Wilhelmsplatz) o. s. v. Det händer
väl ock understundom — liksom i Prag — att polacken sätter en
ära i att tala tyska så dåligt som möjligt, om han tvingas att
tillgripa »det slaviska universalspråket», såsom tyskan skämtsamt kallas
efter den tragikomiska erfarenhet, som gjordes vid den slaviska
kongressens språkförbistring i Prag 1848.
Huru mycket polackerna än hata Ryssland, äro de dock i själ
och hjärta icke vänligare stämda mot tyskarna. Till slavernas
misstro mot germanerna sällar sig de preussiska polackernas antagonism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
