Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Julkvällen och Nadeschda - 8. Kung Fjalar och Kungarna på Salamis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
’JOHAN LUDVIG RUNEBERG.
Nadeschda, påbörjad senare än Julkvällen, men offent
liggjord något tidigare, kommer gifvetvis vid en jämförelse
att te sig något matt, men dikten är ur flera synpunkter
af högt inträsse. Den är grundad på en rysk sägen, och
stödd på studier af ryska förhållanden har Runeberg lyckats
rätt bra uti att återge lokalfärgen. För första gången
har skalden här i större större skala försökt sig på en
historisk skildring tidigare hade han fördömt all sådan
från en något trång realistisk ståndpunkt, och för
första gången har han ock här öfvergifvit den antika
formen för att närma sig till den modärna episka
berättelsen i romanser.
Nadeschda innehåller för öfrigt flera synnerligen vackra
lyriska partier, men med hänsyn till Runebergs utveckling
är det viktigare att lägga märke till den förmåga af
dramatisk gestaltning som yppar sig i sjätte och sjunde
sångerna, i scenen mellan furst Dmitri och modern och i
uppträdet mellan Potemkin och generalerna.
8. Kung Fjalar och Kungarna på Salamis.
Slag i slag framstodo nu för Runeberg ämnen, som
kräfde gestaltning i dikt. Hade Nadeschda synts som
ett afsteg från den antikiserande riktningen, så fortsatte
Runeberg dock icke på den nya vägen utan närmade sig
åter den gamla. 1842 utbytte han lektoratet i latin mot
det i grekiska, och har väl däraf fått anledning att ånyo
fördjupa sig i de grekiska tragöderna, som utgjort
föremålet för hans akademiska afhandlingar, och som bestämt
formen för hans båda närmaste stora dikter, Kung Fjalar
och Kungarna på Salamis.
Stoffet till den förstnämda fick likväl Runeberg från
en diktvärld som ligger så fjärran från antiken som väl
är möjligt. I början af år 1842 hade litteratören N.
Arfwidsson utgifvit första bandet af sin öfversättning af »
Oisians sånger». Oisian eller som han oftare kallas Ossian
var som bekant en gammal keltisk skald, under hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
