Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Kung Fjalar och Kungarna på Salamis - 9. Fänrik Ståls Sägner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
JOHAN LUDVIG RUNEBERG.
–-
en värklig kungstanke, kan det vara skäligen likgiltigt,
hvem som segrar.
Att stycket trots dessa brister ännu
stundom uppföres i Finland, beror helt visst främst på
pieteten för skalden.
Af Kungarna på Salamis blefvo under åren 1844-1845
blott de tre första akterna utförda, ity att andra idéer
togo skaldens inträsse fånget; först i början på 1860-talet
fullbordades dramat det trycktes 1863 men till sin
uppfattning såväl som till tiden för sin konception står
det så nära Kung Fjalar, att det bort omtalas i detta
sammanhang.
-
9. Fänrik Ståls Sägner.
Tanken på att poetiskt behandla kriget 1808-1809
har nog redan tidigt sysselsatt Runeberg. Kapten af
Enehjelm, hos hvilken han vistats i tvänne års tid, hade
ju varit med i leken; andra veteraner därifrån hade han
ock träffat, och en återklang af deras berättelser hafva vi
uti episoden om geväret i Älgskyttarnas andra sång, i
Grafven i Perho och något senare i Molnets broder och
Den döende krigaren. Kort efter dessas publicerande i
Morgonbladet trycktes därstädes också några kapitel af en
roman, som i humoristisk ton behandlade bl. a. typer från
kriget; fortsättning däraf kom aldrig, och af fragmentet
kunna vi ej sluta oss till, huru Runeberg tänkt sig
det hela.
Då det ej ville lyckas honom att finna den ton och
den form, som syntes honom passande, lät Runeberg
tålmodigt saken hvila; att den ej var glömd visar Julkvällen.
Året efter dess utgifvande kom landshöfding Montgomerys
bekanta skildring af kriget, men ej häller detta medförde
något uppslag. Så hände det sig, att en bokhandlare
Öhman i Borgå kom på idén att supplera Montgomerys
arbete med ett porträttgalleri af krigets hjältar. Öhman
vände sig till Runeberg med en förfrågan, huruvida han
skulle vara villig att skrifva täxt härtill, och lämnade till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
