Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Den äldre riktningen inom den grekiska astronomien, det pytagoräiska världssystemet samt Kopernikus’ förelöpare - 2. Den senare riktningen inom den grekiska astronomien, Kopernikus och det kopernikanska varldssystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
tr
7
i
vå
Bä löner NRA 4 RR RV NE
PS OVR uj
18 JORDEN OCH SOLSYSTEMET.
ligare nya sferer, tills systemet slutligen nådde höjdpunkten
af förveckling genom den berömde Aristoteles (384—322 f.
K.), som fann användning för icke mindre än 56 stycken.
Då systemet icke förty förblef otillfredsställande,
skall han hafva sammankallat en astronomisk kongress
till Aten för att utreda saken, men som det synes utan
resultat. Härefter började det småningom öfvergifvas hos .
grekerna, för att sedan å nyo upptagas af medeltidens
folk, hvilka hämtade största delen af sin naturvetenskapliga
vishet ur Aristoteles” skrifter. Denne var äfven en ytterst
lärd person och hade i sina arbeten sammanställt det
mesta af sin tids vetande. Sedan han en längre tid varit
Alexander den stores lärare och sedermera hans kamrat
under flera af hans fälttåg i främmande länder, flyttade
han till Aten och utbildade där en skola. Härifrån måste
han emellertid fly, förföljd som han blef dels för sina
läror, dels af politiska skäl. Efter detta bosatte han sig
på ön Euböa, hvarest han skall hafva tagit sig af daga
med gift, af fruktan att blifva utlämnad åt atenarna.
2. Den senare grekiska astronomien, Kopernikus
och det kopernikanska vårldssystemet.
Efter Egyptens eröfring 332 f. K. genom Alexander
den store, grundlade denne därstädes en stad, Alexandria,
ämnad till en medelpunkt för världshandeln. I denna stad
uppstod snart ett vetenskapligt lif af genomgripande be-
tydelse, representerat af en rad af framstående vetenskaps-
män, hvilka man plägar sammanfatta under benämningen
den AÅlexandrinska skolan. Största delen af dessa män :
voro astronomer. De astronomiska arbeten, som här ut-
fördes, utgöra i flera afseenden en förebild af tillvägagåendet
i den moderna vetenskapen. Och en mängd af de astro-
nomiska spörsmål, som upptaga nutidens astronomer, de
väcktes redan och behandlades af dessa män. Försök
gjordes till bestämning af jordens dimensioner äfvensom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
