Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Några nutida bevis för jordens rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA NUTIDA BEVIS FÖR JORDENS : RÖRELSE. 53
i vågrät led; och denna hastighet kan den (på grund af
sin tröghet) icke förlora, under det den samtidigt faller
nedåt. Den bör därför hinna ned till marken framom den
punkt, dit tornets fot har fortskridit.
I enlighet med denna tankegång förklaras äfven de
8. k. passadvindarna, som i sned, och alltid samma, riktning
blåsa öfver jordklotet. Hvar och en har t. ex. hört talas
om den s. k. nordostpassaden, hvilken är till så stor nytta
för alla segelfartyg, som skola öfver till Amerika. För att
förstå, huru dessa vindar äro beroende af jordens rotation,
skola vi först föreställa oss att jorden vore orörlig. Om-
kring jorden tänka vi oss vidare lufthafvet /atmosfären)
likaledes utan rotation. Såsom i värkligheten är händelsen,
så skulle naturligtvis äfven under dessa antaganden trak-
terna kring ekvatorn uppvärmas starkare af solen än polerna.
Den varma luften vid ekvatorn skulle höja sig från jord-
ytan, emedan den genom uppvärmningen blir lättare och
samtidigt skulle den börja röra sig åt jordens båda poler
till. Från polerna skulle i stället en kall luftström rusa
mot ekvatorn för att fylla det där uppkomna tomrummet.
Förloppet är ungefär det samma, som när man öppnar
dörren till ett varmt rum, En varm luftström rusar då ut
vid dörröppningens öfre del och i stället drages kall luft
in i rummet närmare golfvet. Genom att hålla ett påtändt
ljus på olika ställen i öppningen, kan man lätt på lågan
se, att så är fallet. Vore jorden orörlig, så skulle således
t. ex. på norra halfklotet uppstå tvänne "passadvindar’’,
alltid blåsande i samma led, en sydlig vind i de högre
3 luftlagren och en kall nordlig vind i de lägre. Genom
jordens rotation inträffar det nu, att dessa vindar afvika
från riktningen norr och söder till en sned riktning. — Det
är lätt att förstå, huru härvid tillgår. Hela lufthafvet del-
tager i jordens rotation. Men alla delar af jordytan röra
sig ej lika hastigt till följd af rotationen. Hastigast är
rörelsen vid ekvatorn. Och sådana punkter på jorden, som
ligga aflägsna från ekvatorn, fortskrida med desto mindre
hastighet, ju närmare de befinna sig till jordaxeln. Mycket
nära polerna är ju hastigheten så godt som ingen och vid
själfva polerna lika med noll. — Låt oss nu föreställa oss
en luftmassa, som är i begrepp att från ekvatorn rusa upp
åt nordpolen till. Denna luftmassa har vid ekvatorn en
hastighet i rotationens riktning, som den icke kan förlora
35.5 0 07 NG g, BEE aft fe Nr be RA &
mee 0 NY
kd a RIEA SER dör DE 4
ww
ER AT ST VR IaV EE SOT RAINER erat ROOT NERE t
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
