- Project Runeberg -  Karriär /
55

(1975) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV - E:1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


”Optimisterna äro optimistiska och se med förtröstan framtiden
an under det att pessimisterna äro mer missmodiga. Sanningen
torde dock befinna sig däremellan.”

Ty mötet präglades av mer intensivt personliga kontakter än vad
som varit brukligt. Till en del kunde detta kanske skrivas på
energikrisens konto. Den innebar ju för ett stort antal bland de närvarande
ett sanningens ögonblick då halten av deras politiska visdom skulle
uppenbaras.

Men det var även alldeles uppenbart att deltagarna var väl
medvetna om det specifika i vår situation. I rampljuset framträder den
europeiska splittringen och den europeiska misären mycket tydligt i
denna oljekris. Men just därför att denna splittring var så verklig
kunde vi också på ett djupare plan nå fram till våra verkliga och
gemensamma värderingar. Detta skedde inte utan en del vånda och
verklig själavridning på sina håll. Dock fanns här en gemensamhet
som jag personligen inte kunnat uppleva på mycket länge.

Detta innebar också att många frågor ställdes på nytt. Vi var inte
längre bundna av de skäligen enkla svar vi hållit oss till under de
senaste decennierna. Detta skapade ett nytt utgångsläge för vår
samvaro. Ett utgångsläge som åtminstone jag fann vara fruktbart.

Åsikter och meningar fick födas fram och komma ut i ljuset och
stämningen var fri och öppen som om vi befunnit oss vid pool-side
i någon amerikansk think-tank och inte vid stabila och lite
kälkborgerliga europeiska konferensbord. Men det var lätt att märka att
detta inte längre var den tid då man uppförde något slags balett
kring det gröna bordet.

Den europeiska skutan är gammal, men än seglar den och
upplevelsen av att vi alla sitter i samma båt var speciellt stark nu under
det som tycktes vara en kris för själva det europeiska livsmönstret.
Man kunde säga att vi alla visste att den gamla skutan läckte och
därför kalfatrade vi henne efter bästa förmåga. Det var faktiskt
något av samma stämning som i de tidiga WAY-mötena och
studentrådsmötena vid åren direkt efter kriget då allting tycktes möjligt
trots att kontinenten såg så eländig ut och världen ännu brottades
med eftervärkarna från världskrigets stora kris.

Framtiden får utvisa i vad mån de rent konkreta diskussionerna
kunde bli fruktbärande. Men det var i alla fall ett viktigt steg
framåt som togs i Bryssel och just det förhållandet att vi kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:32:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karriar/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free