Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Storfurstinnan - Första boken: Från Stettin till Moskwa - 3. Katarinas andra uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dylik läsning kunnat ha för en läsarinna på tjugutvå à
tjugutre år, ty hon börjar den första delen 1751. Först och
främst kunna vi ej fullt sätta tro till Katarinas uppgift, att
hon helt och hållet, från A till Z, läst de fyra ofantliga
folianterna af denne encyklopedisternas föregångare, som
påstår sig där ge en sammanfattning af sin tids hela
andliga kultur. Som hon hvarken kunde grekiska eller latin,
har hon alldeles säkert måst hoppa öfver de citat, hvarmed
Bayle har späckat sin text och som utgöra drygt hälften af
hans arbete. Vi kunna ytterligare dra ifrån en fjärdedel:
de religiösa kontroverserna och filosofiska afhandlingarna,
hvaraf hon troligen ej skulle förstått någonting. Hon har
troligen genomögnat det öfriga, ty ett konversationslexikon
kan ju svårligen läsas, i ordets vanliga mening. Hon har
kanske här och där plockat upp några ideér, hvaraf hon,
det tro vi gärna, längre fram haft nytta. Till och med
läran om folkens suveränitet, som så djärft predikas af
författaren, tycks till en viss grad ha utöfvat inverkan på
hennes omdöme, åtminstone till en tid, och inspirerat hennes
första försök till lagstiftning, utan att hon därför, liksom
Bayle, ansett sig nödsakad att »erkänna, att kungarne äro
stora skälmar». Men starkare intryck har säkerligen den
idéen gjort på henne, att »regeringskonstens maximer strida
mot sträng rättskaffenshet». Till sist har hon måst göra den
reflexionen, att den religiösa etiken och den gängse moralen,
Luthers katekes så väl som Simjon Todorskis lärosatser,
mademoiselle Cardels visdomslära så väl som Kristian-Augusts
allvarliga grundsatser, hvarken kunde uthärda den kalla
granskningen af en filosof som Bayle eller den högdragna
kritiken af en världserfaren man som Brantôme, och att det
hvarken för den ene eller den andre fanns några eviga
sanningar eller absoluta principer.
Hon sysselsatte sig förmodligen 1754 med sådana
meditationer, då en länge väntad händelse kom och afbröt
hennes läsning, vände upp och ned på hennes vanliga,
tämligen enformiga lif och åstadkom en betydande ändring däri.
Hon blef mor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
