Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Storfurstinnan - Andra boken: Eröfringen af makten - 1. Det unga hofvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men hon fick snart igen sin fattning. I detta tragiska
ögonblick se vi henne redan stolt räta upp sig och se sitt
öde i ansiktet, modig och beslutsam, lugn och rådig, med
ett ord sådan som hon skall visa sig för oss i en snar
framtid, då hon, efter att ha eröfrat lyckan med våld och ryckt
till sig högsta makten, af Peter III:s blodiga klädnad
sömmar sig den praktfullaste kejsaremantel, som en kvinna
någonsin burit. Hennes uppfostran är slut; hon är i full
besittning af sina naturliga eller förvärfvade gåfvor, en af
de märkvärdigaste intellektuela och fysiska begåfningar, som
någonsin förberedt sig till strid, till ledning af offentliga
angelägenheter och till att regera öfver människor. Hon
tvekar ej en minut. Hon trotsar tappert faran. Dagen
efter kanslerens fängslande är det bal på hofvet. Man firar
Leo Narischkins förlofning. Katarina infinner sig på balen.
Hon är småleende och naturligt glad. Den förfärliga
process, som förberedes, har anförtrotts åt tre af rikets höga
dignitärer: grefve Schuwalof, grefve Buturlin och furst
Trubetskoj. Katarina vänder sig till den senare:
»Hvad är det för vackra historier jag hör talas om?»
frågar hon muntert. »Har ni träffat på flera brott än
brottslingar eller flera brottslingar än brott?»
Öfverraskad af så mycken kallblodighet blir Trubetzkoj
förlägen och stammar en hop ursäkter. Han och hans
kolleger ha gjort hvad man befallt dem att göra. De ha
förhört de så kallade brottslingarne. Hvad brotten beträffade,
hade de ännu ej träffat på dem. Litet lugnad går Katarina
för att hos en annan söka ytterligare upplysningar.
»Bestuschef är arresterad,» svarar Buturlin helt enkelt,
»och vi spana nu efter skälet.»
Man har således ännu ingenting upptäckt; det är
Katarina, som, i det hon frågat de bägge af Elisabeth valda
inkvisitorerna och lyssnat till deras svar, har gjort en
upptäckt: i deras förlägna sätt, i deras undanglidande blickar
har hon sett — rädsla! Ja, den rädsla hon redan inger,
rädslan för den framtid, som man troligen redan läser i hennes
blick. Några timmar därefter andas hon ännu lättare: den
holsteinske ministern Stampke lyckas skaffa fram till henne
en biljett från Bestuschef själf innehållande dessa ord:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
