Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Andra boken: Regentinnan - 2. Inre politik. (Den politiska polismakten. Lagstiftning. Förvaltning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till de anmärkningar, som två af dem afgifvit: författaren
Sumarokof och byråchefen Baskakof. De voro ägnade att
hejda Katarina på den väg, dit hennes västeuropeiska vänner
hade fört henne in. Det var som Katarina sade till
d’Alembert, hennes arbete liknade 1767 alls icke hvad det hade
varit för två år sedan. Vi äga några fragment af det
ursprungliga manuskriptet. De komma oss att sakna allt, som
gått förloradt för alltid. Särskildt beträffande den
brännande frågan om lifegenskapen läsa vi där följande maximer:
»Tillvaron af en lifegenskap, hvarvid trälen är på samma
gång en person och en sak, är ett svårt missförhållande.
Hvarje människa bör ha något att kläda och föda sig med
i enlighet med sitt stånd, allt bestämdt i lag. Lagarna
skola sörja för, att de lifegna ej bli öfverlämnade åt sig
själfva under fattigdom och sjukdom. De bestraffningar,
som de lifegnas herrar låta dem undergå, borde endast
stödja sig på domsrätt, icke på äganderätt. Böndernas
ställning skulle kunna ordnas genom lagar, hvilka skulle ge
dem medel att förvärfva sig friheten...»
Dessa punkter ha ansetts farliga och försvunnit ur den
officiella texten. Anmärkas bör, att Katarina, medan hon
hämtat materialerna till sitt arbete ur den källa vi antydt,
där snarare sökt lösryckta idéer och principer än någonting
helt och färdigt. Man kan säga, att hon stämplat
Montesquieu och Beccaria med Voltaires prägel och en tillsats af
det gamla ryska konservativa partiets anda. Sålunda
förklarades inkonsekvenserna i detta arbete, hvari för öfrigt
författarinnans tankevärld tydligt afspeglar sig. På vissa
punkter har det voltaireska inflytandet yttrat sig i riktning
af en mera framskriden liberalism. Ett par paragrafer gå
ända därhän, att de uppställa som princip nödvändigheten
af att skänka dessa samma lifegna, som man beslutar att
icke frigifva, äganderätten till den jord de uppodla.
Resultatet blir på denna punkt liksom på så många andra
skärande motsägelser. Men vi veta redan, att Katarina ej var
rädd för sådant.
På det hela taget är det absolutismens lära, som med
voltaireska vändningar predikas i Instruktionen. Den har
äfven varit den ledande principen vid sammankallandet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
