Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Tredje boken: Filosofernas väninna - 1. Katarinas litterära, artistiska och vetenskapliga sympatier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inventarieförteckning öfver trappor, fönster, dörrar och skorstenar,
som kunnat göra en sotare helt förtjust. För att undgå
kompromisser, som skulle ha varit stridande mot hans
samvete, nödgades Klinger låta trycka i Tyskland det han skrifvit
i Ryssland. Likaså gjorde Kotzebue längre fram. Katarina
har ej uppmuntrat och ej ens insläppt inom sitt rikes
gränser någon annan vetenskap än den officiella. Bakom hvarje
filosofiskt, historiskt eller till och med geografiskt problem
ställde hon en polisfråga och bakom hvarje vetenskapsman
en ordningens handhafvare. Man måste alltså afstå från
att ur en sålunda klafbunden kultur vilja åstadkomma något
annat än tillgjordt lismeri och pompösa dumheter.
I det afseendet varsnar man för öfrigt en tydlig skillnad
mellan hennes första regeringsår, som lifvades af de
frisinnade idéer hon då ännu hyste, och reaktionstiden, som följde
därpå och hvars sorgliga omslag vi redan skildrat. Året 1767
utmärkte sig i synnerhet i Voltairelärjungens intellektuella lif
för en liflig nyfikenhet, som drog henne till de forskningar
och studier, hvarför alla Europas något så när begåfvade
andar då svärmade. Katarina intresserade sig, liksom alla
andra, för Venus’ passage framför solen, som man väntade
1769 och för hvars iakttagande man öfverallt gjorde stora
förberedelser. Hon ville, att hennes vetenskapsakademi skulle
deltaga i studiet af fenomenet. Hon lät för sin räkning
sätta upp rapporter i detta ämne. Det var också vid denna
tid hon tänkte på att medels en guldbrygga locka den
ryktbare Haller från Berlin till Petersburg. Men den store
fysikern var på sin vakt. Beccaria, som hon också ville
fresta genom att erbjuda honom »hvad han ville, tusen
dukater eller mera», för hans resa och därefter ett fördelaktigt
»arrangemang», följde den tyske vetenskapsmannens exempel.
Man kan undra, hvilken roll den italienske filosofen skulle ha
spelat i Petersburg efter misslyckandet af det
lagstiftningsföretag, hvari han utan sin vetskap varit medarbetare.
Men det finns ett område af vetenskapen, som verkligen
blifvit befruktadt under Katarinas regering och det till stor
del genom hennes personliga initiativ. På en sammankomst
i Kejserliga ryska historiska sällskapet, hvilket vi redan ha
att tacka för så värdefulla publikationer, har en af dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
