Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mittsjöss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
MITTSJÖSS
Budskapet om överfallet på Holland och Belgien hade nått oss när
vi löpt ut från piren och låg i New York Bay — för säkerhets skull
långt utanför Frihetsgudinnan — och lastade sprängämnen och
ammunition. Dagarna i ända lyssnade vi sedan till den kraftiga reaktionen, den
stigande förtrytelsen i den fria säkra kontinentaldemokratin, som vi nu
avlägsnade oss från med varje timme. Vi hörde Roosevelts manliga
uttryck för det amerikanska folkets känslor i hans stora tal till den
pan-amerikanska vetenskapskongressen dagen efter invasionen. Hans stämma
är varm och mänsklig; han vädjar och blir även patetisk men han
skriker inte; han har värdighet och kultur och talar i nästan
akademiska vändningar utan att mista en aning av det personliga i tonfallet.
Vi kunde inte låta bli att tänka på vilken väldig antipropaganda de
europeiska ledarna under årens lopp själva utövat i Amerika, när
deras röster samvetsgrant transponerats med kortvåg över alla
stationerna. Sympati har dessa röster aldrig kunnat väcka. Och oceanen är
för bred för att de skulle kunna injaga fruktan.
Vi närmar oss nu den hysteriska världsdelen, där radion igen skall
överösa oss med nyheter på alla tänkbara språk men uppmängda
med agitation, hån eller besvärjelser och aldrig mer kallt analyserande,
mänskligt avvägande.
Men just nu är vi i mellanzonen. För ett par dar är vi alldeles utan
nyheter. Och så förfärande brutalt löper händelseförloppet, att själva
tystnaden förnimmes ödestung. Hur går norska kriget? Vad händer
med Sverige och Norden?
Vi hade rest från ett Sverige blomstrande i fred och jäsande av
ekonomisk och kulturell expansion. Skämtsamt hade vi sagt till våra
vänner, att vi skulle komma hem tidigare än avsett om det blev krig.
Men i likhet med de flesta av våra landsmän hade vi trots allt aldrig trott
på sannolikheten av något så vansinnigt som ett nytt världskrig.
Miinchen-krisen tog emellertid sin början redan när vi var på båten ut.
Krigsfarans skugga låg sedan över hela vårt liv och vårt arbete.
Kriget kom. Och så kom finska kriget. Den 9 april var vi tillfälligtvis
i Washington på väg mot Mexico. Vi vände bilen mot New York igen,
packade vårt bohag och sökte en lägenhet hem. Den var inte lätt att
finna. Över Ryssland kom den tiden bara säkra bolscheviker från
Amerika; vägen över Italien och Tyskland var öppen men i så fall skulle
man fjorton dar i förväg vara säker på att Sverige ännu var lämnat i
fred; det gick fraktbåtar över Petsamo, men England gav navycerts
åt båtarna bara om de gick utan passagerare. En fantastisk diplomatisk
aktion fick sättas i gång för att få Londonregeringen att göra ett
undan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
