Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN 33
han upptäcker det som är gemensamt och stabilt i Amerika, om han
ens någonsin gör det. Amerikanen själv, även den bokskrivande
amerikanen, är inte heller särskilt livligt medveten om särarten i det som
är allmänt i hans samhälle, vilket är förklarligt nog eftersom detta just
lätt blir självklart som luften man andas. När omsider den som länge
strävat att fatta Amerika i all dess skenbart vildvuxna brokighet och
rörelse börjar ana upptäckten av detta amerikanska självklara, då och
först då börjar intryckens kaos gestalta sig i ett begripet kosmos.
Hemligheten är att Amerika framom varje annat land i hela
Västerlandet, stort eller litet, har det enhetligaste och fastaste, det klarast
formulerade, det i folkets medvetande livligast levande systemet av
uttryckta ideal för mänsklig samlevnad. Detta politiska trossystern är ej
blott som hos oss bakomliggande outförda principer, som — i grader
av kompromisser — tar sig uttryck i nationens rättsliga och politiska
ordning. Vad mer är, principerna har gjorts medvetna och uttalade i
alla folklager. Varje amerikan har fått dem stämplade i sitt sinne. I
Amerika brukade vi i våra samtal med lärda och olärda tala om ”the
American creed” för att utmärka vad vi åsyftade.
I Sverige, som sedan mycket länge är ett ovanligt fast — nästan
legalistiskt och starkt formalistiskt — rättssamhälle har utvecklingen
icke fört till att de grundläggande samhällsmoraliska normerna blivit
för folket i högre grad medvetna. Mången riksdagsman skulle ej nöjaktigt
kunna redogöra för dessa principer, ens där de är av avgörande vikt för
regeringssystemet eller medborgarnas rättigheter och friheter; en vanlig
medborgare skulle stå alldeles handfallen. Vi är nästan lika oskuldsfulla
i det hänseendet som Einsteins varelser på ytan av ett klot om tredje
dimensionen. I och för sig och under trygga förhållanden betyder detta
kanske ingen svaghet. I nuvarande läge ligger däri enligt vår syn en
nationell fara; vi återkommer till den frågan längre fram. — Amerika,
som ännu ej på långt när nått vårt folks inre rättsstabilitet, är
emellertid sedan generationer långt mer medvetet om sina allmänna
samhällsideal, och det har gjort sig stor möda att i lättlärda teser utforma dem
och även lagfästa dem. En fattig farmare i Minnesota, en enkel
emigrant i Chicago, en negerskollärare i Södern kan i allmänhet ge en fullt
tillfredsställande redogörelse för de grundläggande
medborgarrättig-heterna och medborgarfriheterna. Han vet vad konstitutionen är och
han vet vad den innehåller av vikt för honom personligen. Han vet
framför allt vilka ideal Amerika står för i världen.
Dessa ”the American ideals” bildar nu enligt vårt sätt att se cementet,
den sammanhållande kraften i denna kontinentaldemokrati. I och för
3. — Myrdal, Kontakt med Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
