Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
35
minnen av förtryck. Förtryck är ett orättfärdigt våld som, utövat i de
få makthavarnas intresse, inkräktar på de många individernas rätt. För
att hindra förtryck behöver individernas oförytterliga rättigheter tydligt
formuleras och befästas och behöver statsmakten noga regelbindas.
Redan före franska revolutionen hade dessa grundsatser nedlagts i
Oavhängighetsförklaringen (1776). Trots allt kompromissande bakom
Konstitutionens tillblivelse, lyser de också klart ut från detta dokument
(1787) och särskilt från den tillagda Rättighetsakten (1791).
Samvetsgrant inskrevs de mänskliga friheterna och rättigheterna i detaljerad
och uttrycklig form i dessa grundlagar och likaså i de särskilda staternas
konstitutioner. Och stadgandenas vikt stärktes genom att domstolarna
förpliktades att tillämpa dem — om så behövdes även genemot staternas
och unionens egna lagar och regeringar. De stora tänkarna och
statsmännen från generation till generation intill den sista — från Paine
och Jefferson till Dewey och Roosevelt — har förvaltat och utvecklat
upplysningsarvet.
Ingenting av väsentlig betydelse i amerikanskt nutidsliv kan förstås
om man icke bär detta i minnet, att Amerika är det land framom andra
där samma idéer som besjälade utvecklingen framemot franska
revolutionen verkligen slog fast rot och fick i fred och trygghet utveckla sig.
Det amerikanska samhället har grundats av protestmänniskor. Det är de
djärvas frihetspatos som äras. Det traditionella råkar i Amerika vara
radikalt. Frihet, jämlikhet och broderskap är alltjämt levande, obestridda,
i själva verket officiella ideal i det amerikanska samhället.
Ty detta samhälle har i all sin experimentalistiska radikalism även
ett starkt konservativt drag, ett förhållande som tycks undgå de flesta.
Amerika är helt enkelt det land som har den äldsta moderna historien.
Förenta staterna — icke England, icke Frankrike — är demokratins
stadiga stamort. Amerikas demokratiska genombrott kom nästan 150 år
före vårt eget. Det kom före industrialiseringen.
Konservatismen gäller främst grundidealen, fastän den ingalunda är
begränsad bara till dem. Detta är kanske platsen att i förbigående tillika
erinra om att hela den amerikanska civilisationen är på ett betydelsefullt
sätt historiskt inriktad. I Amerika lever grundlagarna oavbrutet med i
dagens växlande politik. De citeras och diskuteras som viktiga ideella
och rättsliga realiteter; de lärs ut i skolorna; de tillämpas av
domstolarna. De är statsmoraliska och nationella symboler för hela folket.
De stora männen i gångna generationer likaså. De är inte döda; de
tillhör alla nutidshistorien; de träder oavbrutet in i den aktuella
debatten. De talar då inte bara i tomma generaliteter utan går ungefär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
