Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
37
blomstrar i hela Amerika. Och de stora historikerna ■— som t. ex. Charles
och Mary Beard — når i sina breda resonerande överblickar hela den
läsande allmänheten som ingenstädes eljest i världen. Historien som
forskning befruktas särskilt av att i stor utsträckning ske under sociologins
synvinklar. Oavbrutet skrivs den egna historien om för att svara till tidens
ändrade frågeställningar. Den är mindre definitiv, mer diskuterande.
Och den diskuteras ur nutidssynpunkter. Den lever. Den lever med
Amerika.
En viss tidsepok ges rang före andra och tas till utgångspunkt i hela
samhällssynen: revolutionen, befrielsekriget, unionens grundande. Med
denna revolution identifierar sig amerikanen. De idéer som då föddes
och formades känner han vara sina ärvda åskådningar. Det är hans
ära som amerikan att hylla dem. I hans ögon har de vunnit sin
pragmatiska bekräftelse i unionens oavbrutna, exempellösa växt till omfång,
folktal, resurser, teknik, makt och glans men — glöm inte det, för det
glömmer aldrig amerikanen själv — lika mycket och mer i den
mänskliga frihet och kultur som under denna materiella expansion icke tryckts
ned utan allt mer säkrats åt individerna i massan. Dessa idéer var
sjuttonhundratalets förnuftsförlitande humanism.
Utefter Amerikas östkust och ett litet stycke in i landet med gränsen
mot den ännu otämjda ödemarken fanns emellertid redan dessförinnan
ett ordnat samhälle genomträngt av anglo-saxisk kultur och rätt. Den
amerikanska revolutionen var icke riktad mot denna kultur- och
rättsgrund. Snarare ser amerikanen revolutionen som ett hävdande av dessa
värden mot ett godtyckligt överhetsregemente — brittiskt — som icke
utövades under konstitutionell kontroll av medborgarna själva. Han är
benägen att se sin egen revolution i den långa traditionen av
anglosaxiska uppresningar mot kronan, varigenom i tidens längd den engelska
demokratiska rättsstaten växte fram.
Det är viktigt att klart se detta, att den amerikanska revolutionen i
alla händelser icke var riktad emot och icke avbröt rättstraditionen.
Upplysningsidéerna bara smälte in i den redan gällande rättsordningen
och gestaltade denna i sina riktningar. Och mellan anglosaxisk rätt och
dessa nya idéer fanns där en artlikhet, förklarlig nog för den som
studerat hur upplysningsfilosofin på gammal naturrättslig och utilitaristisk
grund blev till genom växelspelet mellan engelsk empirism och fransk
spekulation.
Eli Heckscher har nyligen i en fin liten skiss ”Vår skuld till engelsk
samhällsutveckling” påmint om hur på grundvalen av Common Law
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
