Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
i lång och seg kamp mot kronan och regeringsbyråkratin principerna
om rätt, billighet och likhet inför lagen vann stadga i England redan
i ett tidevarv då kontinentens stater var polisstater, ej rättsstater. Det är
en stolthet för oss svenskar — och borde nu vara oss en styrkekälla
sprungen ur vår egen historia — att vår samhällsutveckling då som nu
löpte mer parallell med Englands än med de europeiska
kontinentalstaternas. Till Amerika hade dessa rättsgrundsatser bragts med av de
engelska puritanerna, när de under kolonialtiden lade grunden till det
nya samhället. Den engelska överhögheten från London och
guvernörs-husen i Amerika utövades i stort sett i samma anda.
När de mänskliga friheterna och rättigheterna präglades i klara djärva
satser och gavs giltighet över all annan lag, förrådde detta visserligen
några av författarnas förtrogenhet även med franskt tankeliv, fastän
det mesta troligen hämtats från Locke och den engelska varianten av
upplysningsfilosofin. I själva tilltaget och dess dramatiska formgivning
spårar man något oengelskt, eller låt oss hellre säga: mer-än-engelskt.
Men grundsatserna själva står i innerlig överensstämmelse med
långsamt framvuxna engelska rättsideal. Och det hade varit uteslutet att
upplysningsidéerna, raskt utsådda på den amerikanska grunden, skulle
ha slagit rot som de gjorde och blivit till politisk statsreligion, om icke
denna grund redan varit odlad, om icke Amerika varit en anglosaxisk
rättsstat innan det blev frihetsstaten.
Detta förklarar även hur smidigt upplysningsidéerna kunde sjunka
ner i själva rättsuppfattningen. Idéerna hade givits konstitutionell natur;
domstolarna hade förpliktats att döma efter dem. Common Law har
överhuvudtaget ur viss synpunkt en mindre tekniskt juristisk karaktär;
den har en mera mänsklig känslo- och tankebotten. Dess huvudprincip
är billighet och rättvisa, sådana dessa värdesättningar lever i
människornas idealbildning. Detta invecklade, på en gång fasta och smidiga
engelska rättssystem var i särskilt hög grad ägnat att med sig
införliva ett idealinnehåll och ge det naturen av levande positiv rätt.
Högsta domstolens roll i detta förlopp kan inte till sin vikt
överskattas. The Supreme Court har kallats unionens okrönte monark men
liknelsen ger i själva verket ingen riktig föreställning om dess makt
och betydelse. Den sattes att vaka över lagar och förvaltning i unionen
och staterna; särskilt gavs den dock plikten att värna konstitutionens
upprätthållande. Så tolkade den åtminstone själv sin konstitutionella
ställning ända från början av adertonhundratalet och den har aldrig
sedan kunnat undanskjutas. Den är suverän när den dömer; den sätter
ur kraft lagar och beslut av presidenten och kongressen. Och detta blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
