Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
Det är också naturligt att idéutvecklingen inom nationen och
samhällets hela ekonomiska och sociala rörelselinje i särskild grad skall
avteckna sig i en oavbruten även om långsam förskjutning av
ståndpunkter inom dess domslut. Länge intog den t. ex. en avog inställning
till fackföreningar såsom frihetsbegränsande och kom blott långsamt
fram till ett oreserverat godkännande av deras normala fungerande.
Förskjutningen regleras i huvudsak endast genom generationsväxlingen
inom domstolen; denna växling sker genom nyrekryteringen efter
avlidna eller avgångna ledamöter; den handhas av den fungerande
presidenten under kontroll av senaten; båda dessa instanser är folkvalda. Så
länge den ideologiska processen icke helt fullbordats på en punkt står
olika meningar emot varandra inom domstolen. Går utvecklingen i viss
riktning innebär detta egentligen blott att en minoritet blir en majoritet
och kommer att diktera domsluten i stället för att skriva
minoritetsreserva-tioner. Därigenom kommer domstolen i själva verket att på ett högt
intellektuellt plan och med åtskillig tidseftersläpning ge uttryck åt både
den ideologiska diskussion och den politiska maktbildning, som sker i
det amerikanska samhället som helhet.
Högsta domstolens funktion är icke att verka ideologiskt banbrytande.
Den representerar tvärtom en konservativ kraft i samhället. Den är de
stadfästa samhällsidealens garanti. Den utesluter emellertid icke, utan
är tvärtom det högsta organet för en försiktig och skonsam anpassning
av idealen till förändrade ekonomiska och sociala förhållanden och
förändrade samhällssträvanden. Den speglar den fria ideologiska dynamiken
i en demokrati fastän med viss bromsning. Domstolen är konservativ
även i så måtto att den ständigt tvingar den nya politiken att så långt
som möjligt ställa in sig under de gamla samhällsidealen — eljest
riskerar politiken att utan vidare bli upphävd -— och dessutom i så
måtto att när den själv flyttar sina positioner, så sker det genom en
intolkning av det nya som godkända slutsatser från de gamla idealen.
Sin ideologiska betydelse har domstolen icke minst därigenom att
den i sina domslut, som självklart får vidaste publicitet, inte resonerar
i tekniskt juridiska facktermer utan i de konstitutionellt fastslagna
mänskliga idealens form. Den tjänar därmed en folkpedagogisk uppgift
av oerhörd vikt. Varje gång den talar ger den sin förnyade sanktion
åt den amerikanska trosbekännelsen. Det ligger något symboliskt i själva
dess yttre framträdande. En dag i veckan sammanträder den offentligt
för att höra parter och vittnen eller avkunna domslut. Den möter då
med största solennitet i den praktfullaste salen i den stora
marmorbyggnad, som rests för att vara dess yttre hölje. De nio ledamöterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
