Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
41
bär fotsida domarkåpor. Men mitt i denna oerhörda apparat och den
stränga bundenheten i former och regler arbetar ändå domstolens
ledamöter fritt och individuellt och möter publiken mänskligt. Till och
med domsluten läses ej från papper utan föredras i fri form av den
ledamot som står för formuleringen. På samma sätt framställs
reservationerna i fritt argumenterande föredrag, riktat till den del av
amerikanska folket som är närvarande som åhörare i salen, och alltid
formulerat så att det kan fullt begripas av lekmännen.
De människor, som sitter i de tunga stolarna bakom det upphöjda
domarbordet, ger amerikanen en mänsklig avspegling i upphöjd bild
av de andliga krafter som bryter sig i den stora republiken.
Medlemmarna i domstolen kommer från olika stater och har en skiftande social
historia bakom sig. Uppdelningen i majoritet och minoritet följer
framför allt åldersfördelningen inom domstolen, och även detta är naturligt
i ett stabilt men progressivt samhälle. De högre åldrarna blir sällan
underrepresenterade i en domstol, där medlemmarna kan sitta kvar tills
de dör. 1936 var fem av de nio ledamöterna sjuttiofyra år och den
sjätte just fyllda sjuttio. Det var dessa åldringar som i början bröt
udden av the New Deal. Den makt som så ges de mycket gamla är
naturlig. Lika naturligt är det, att den makten bara är temporär. Under
de få år som gått sedan dess har nästan alla av dessa veteraner dött
och Roosevelt har satt in ungdomliga ledamöter, som svängt om
majoriteten. Domstolen står nu inte längre fientlig och hindrande gentemot
den sociala politiken utan godkänner the New Deal. Detta är faktiskt
en revolution men genomförd på det dröjande, form- och naturbundna
sätt, som vi kan kalla civiliserat om vi vill.
Till detta rum vallfärdar amerikanen gärna, om inte annat så i
tankarna. Där ser han de gamla allvarliga gråhårsmännen, som skakar på
sina tunga huvuden och uttalar sina högtidliga bekymmer över hur
res publica förvaltas i den nya tid som rinner in. Där talar emellertid
nu även fyrtioåringen Douglas, den ljusa bondpojken från Minnesota,
som visserligen kan mäta sig med gamlingarna i lärdom och är tränat
snabb i intellektet men ändå verkar som om han fört med sig
odlings-frontens hela friska pragmatism.
Och där sitter den älskliga och visa, rättskaffens stridsmannen Felix
Frankfurter, en fulländad produkt av det gamla traditionsrika liberala
Harvard, vars förnäma juridiska fakultet han därefter länge själv givit
glans åt, innan han utnämndes till ledamot av domstolen av sin vän
och, man kan väl säga, lärjunge Roosevelt. Han riktigt förkroppsligar
Amerikas dröm om enkel mänsklig godhet, stridbar omutlighet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
