Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
grundlig bildning sammansmält i en person. Han talar med värme,
elegans och distinktion. Men lyssnar man noga skall man lägga märke till
ett par dialektfel, som minner om att han för inte så länge sedan var
en fattig judisk immigrantpojke, som vid tolv års ålder kommit med
sina föräldrar från Wiens ghetto. Detta är Amerika.
När han utnämndes fanns praktiskt taget ingen opposition, trots att
han aldrig annat än stritt mot majoriteterna. Roosevelt har knappast
gjort någon utnämning som mött mer allmänt gillande.
Meningsfränderna liksom motståndarna från många bittra fejder såg i honom
blott en lysande representant för vår tids högsta bildning och Amerikas
ädlaste traditioner. När han nu med suverän lekfullhet och den
älskvärda humor, som är honom egen, borrar sig igenom ett inkrånglat
juridiskt problem, lyser principerna klara i sina konsekvenser. Man
förnimmer deras sammanhang med Amerikas historia och med
mänsklighetens eviga strävan efter frihet, ordning och rättvisa. Det är en
levande människa som talar, ingen opersonlig byråkratisk rättsmaskin.
Publiken och tidningsläsarna erfar dramatiskt hur rätten lever, hur den
skapas, bindes och skipas.
Så verkar för övrigt hela det amerikanska domstolsväsendet. Domaren
måste ständigt söka föra ned tvistefrågorna till det mänskliga
rättsmedvetandets plan. Därigenom skolas detta allmänna medvetande.
Jury-systemet är en faktor verkande i denna riktning. Men även bortsett från
denna tekniska detalj är hela den rättstradition som springer ur den
engelska Common Law på något sätt, hur tekniskt juristisk den än
utbildas intra muros, i sin kontakt med människorna mer mänsklig. Med
alla sina övriga brister har det amerikanska rättslivet lyckats mer än
juridiken i något annat land att ge rättslig form och kraft åt
samhällsidealen och att samtidigt ställa rätten själv i närmare förbindelse med
de i samhället levande idealen.
Man kan aldrig fullt begripa enhetligheten och styrkan inom
samhället av the American ideals, om man icke ser deras ursprungliga
förbindelse med den stadfästa engelska rättsordningen och den efter
revolutionen oavbrutet upprätthållna och utvecklade gemenskapen mellan
idealen och rättsordningen.
Den tredje huvudroten är den kristna religionen, närmast i dess
frikyrkligt protestantiska form.
Religionen präglar alltjämt Amerika mer än någon annan del av
Västerlandet. Så har det sannolikt alltid varit alltsedan puritanernas
dagar. För en svensk är det egendomligt att begrunda, att omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
