Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
att i predikstolen och eljest i sin tjänst ta ståndpunkt såsom kristen och
just såsom präst i alla frågor på dagordningen. Denna frihet har i
verkligheten sina skavanker, t. o. m. större än den motsvarande
akademiska friheten. Att prästen tar hänsyn till den församling som föder
honom är lika givet, som att församlingen helst väljer en präst som
uttrycker dess åsikter. Men såsom idé är denna frihet absolut; i viss
utsträckning är den också praktiserad. I så måtto är den genomgående
efterlevd att prästen predikar icke blott över de teologiska
bekännelsesatserna -— så underligt främmande och likgiltiga för den som står utom
dogmat — men även och framför allt över de aktuella sociala och
individuella livsproblemen sådana vi alla människor möter dem i
verkligheten runt omkring oss. I det hänseendet motsvaras friheten faktiskt av
en plikt i form av församlingens förväntan.
Hela denna prästerliga livsform faller naturligt in i en miljö, där
kyrkan i en helt annan grad än hos oss är central i människornas hela
vardagstillvaro. Kyrkan sörjer för bildningssträvandena och de
anspråkslösa kulturdiskussionerna i den livets avkrok, där majoriteten av ett
folk alltid lever. Den stöder immigranterna i deras
anpassningssvårigheter, ger dem ej blott en umgängesmiljö och den sociala
trygghetskänsla som därmed följer utan därtill praktisk hj älp, kanske rentav
undervisning i det engelska språket. I många folkgrupper sköter prästen
faktiskt en arbetsförmedling åt församlingen. Affärsmännen finner kunder
och användbara förbindelser i kyrkan. Alla finner nöjen och förströelser
där och en subjektiv tillfredsställelse i att få ge uttryck åt sina
personligheter (self-expression). Kyrkan sörjer för rikligare eller bättre
avpassade möjligheter för ”meeting and mating” åt de unga, sällskapliga
kontakter åt de medelålders och uppskattning, värme och trevnad åt de
åldrande. Dessutom ges naturligtvis åt alla den tröst i motgångarna
och stimulans i strävandena, som kyrkan i alla länder vant sig att
administrera såsom ett led i själva den religiösa förkunnelsen.
Det är allt detta man måste minnas för att förstå religionens roll i
vårt problem. Kyrkorna bildar en väldig ljudande resonansbotten för
de sociala idealen. I hundratusenden predikstolar varje söndag och ofta
dessemellan diskuteras inför millioner av människor livets alla små
praktiska problem, nationens och mänsklighetens brännande dagsfrågor och
de eviga samhällsvärdena — allt på grundvalen av kristendomens
budskap och Amerikas egen politiska trosbekännelse: de ideal som gestaltats
i statsdokumenten och de stora tänkarnas och statsmännens tal och
skrifter. Lincolns gestalt reser sig vid sidan av Paulus, när predikanten
talar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
